...men återuppstår i annat namn!

Ibland händer fantastiska saker som gör att livet förändras och så har det varit nu för mig, Ia, jag som gömt mig i snart tio år bakom nicket Kajsalisa.

Unde de senaste tre åren har det hänt så mycket positiva saker som förändrat mitt liv och jag känner att jag inte riktigt kan identifiera mig med Kajsalisa längre. Jag behöver inte en anonym identitet längre utan från och med nu vill jag vara Ia.

Det innebär dock inte att jag slutar blogga...nej, jag kommer att blogga på ny adress och kanske med lite annan inriktning. Vill Du fortsätta följa mig och mitt liv i förändring så välkommen till

www.skogsbrynet.blogg.se

Vilken fantastisk födelsedag jag fick, jag är fortfarande alldeles överväldigad!

Dagen började med att Blivande uppvaktade mig med champagne och jordgubbar på sängkanten redan vid sex-tiden vilket jag skulle kunna stå ut med att göra fler födelsedagar!!!

Eftersom jag valt att göra det väldigt enkelt för mig så hade jag beställt en exotisk planka vilken Gammelsonen hämtade och tog med sig ut från ICA-Ettan så var det inte så mycket att pyssla med för det mesta hade vi gjort tidigare i veckan. Det var skönt att gå och småpysa och inte stressa omkring vilket jag minns att vi gjorde när både mamma och pappa fyllde femtio.

Sonen och Svärdotra kom ut och hjälpte till med det sista medan Blivande for och hämtade Svärmor och Svägerska. Ungsonen och Dotra med Svärson rullade sen in på gården och sedan fortsatte det att rulla under eftermiddagen.

Jag har en enorm fantasi när det gäller men aldrig, aldrig kunde jag i min vildaste fantasi föreställa mig att jag skulle bli så uppvaktad. Fortfarande känner jag att ett stort leende spricker upp i min ansikte när jag tänker tillbaka på långfredagen.

Det kom folk som åkte närmare 25 mil för att uppvakta till och med en vän från Gotland dök upp och så härligt det var att ses igen. Det kändes som om det var alldeles nyss vi sågs hon var sig precis lik för det syntes inte på henne att det gått 30 år sedan sist!!!! Jag ser fram emot att få ses igen och få mer tid att prata på tu man hand :love:

Vi som blev kvar satt uppe länge på natten och pratade och jag tror att vi somnade i samma stund som vi lade våra huvuden på kudden!

På lördagen var jag som vanöigt uppe ganska tidigt och röjde undan lite som blivit kvar under kvällen före. Sen satt vi länge och åt frukost och pratade.



Här är ett fotot på gotlandsgästen medan vi sitter i torpköket och frukostpratar.

Gotlandsgästen for sedan vidare för uppvaktning av sin mor i Hallsberg och jag satte igång med maten som vi skulle servera på kvällen vid den sittande bjudningen och klockan sex började gården åter fyllas med gäster.

Som Ni alla vet så finns det en regel som vi är stenhårda på och det är att det som händer i Jansbo det stannar i Jansbo så därför blir det varken bilder eller mer avslöjanden från min födelsedag. Måste dock ge ett tips som man alltför sällan använder sig av och det är att be personalen på Systembolaget om hjälp när man ska servera vin till maten. På lördagen tror jag vi alla upplevde en riktig smakupplevelse till förrätten, så det kommer vi att utnyttja fler gånger. Heder åt den fantastiskt trevliga kvinnan på systemet på Glasvingegatan för hjälpen!


Jag vill säga ett stort tack till alla som på ett eller annat sätt bidrog till att denna födelsedag blev en sådan fantastisk dag. Jag känner mig så rik som har så många fantastiska vänner!!!



Vi kommer att få en fantastisk trädgård....var den nu kommer att ligga ;) Jo, här får Ni en äkta cliffhanger!!!!

Kanske är det så att vid en viss ålder börjar man summera livet och i morgon når jag en speciell milstolpe i livet och jag har lagt märke till att jag tänkt tillbaka på livet extra mycket sista tiden.

Vi har vårstädat torpet under mars dels för att vi alltid gör det på våren men också för att min födelsedag ska firas härute. Tanken var att vi skulle åka till Tyskland med alla barnen men det har varit en ganska tuff vinter för familjen så vi ställde in det tidigt i år och sen började ju min rygg krångla så det var nog tur. När det gäller ryggen så verkar doktorn prova sig fram först var det ett ryggskott, sen ett diskbråck och nu tror man på borrelia så jag ska medicinera mot det men det börjar vi med nästa vecka för man får inte dricka vin och jag tänker inte fira min födelsedag utan vin!!!!

När vi höll på och plockade härute så hittade jag en broderad tavla som jag fick av en tant som bodde på andra sidan gatan hos mormor och morfar. Tant Rut gick jag ofta hem till och fick lite saft och bullar hos och satt ofta och småpratade, jag var kanske fyra-fem år när jag började gå dit. Ibland satt vi ute i trädgården och ibland tog vi små promenader, jag gissar att hon var hemmafru för farbror Ture jobbade. Tavlan är kanske lite lustig att ge till ett litet barn men det lilla barnet blev väldigt lycklig.



Nu ska tavlan ramas in och sättas upp på väggen här i torpet!! Jag fick för mig att jag skulle kolla om tant Rut fortfarande levde och döm om min förvåning 87 år gammal bor hon fortfarande kvar på samma adress så nu ska Blivande få ta ett foto av mig och tavlan och sen ska jag skriva några rader till henne för hon var en stor del av min barndom.

Ett annat minne som dök upp var när vi flyttat ut på landet och Tessans pappa fyllde femtio. På Gotland ( och kanske på andra ställen) så fanns det en tradition att busa med den som fyllde jämnt. Jag tror att vi skulle fylla elva år Tessan och jag så vi gick väl i fyran eller femman. På natten när klockan drog sig mot tolv så smög sig karlarna i vänkretsen hem till grannen och ställde sig i ett hushörn precis nedanför jubilarens sovrumsfönster och även Tessans fönster och sköt 50 rejäla skott med gevär....som Tessan sov sig igenom!!! Inte jag dock som bodde några hundra meter bort!!

Till mitt förtret fick jag lov att gå till skolan den dagen medan Tessan fick vara ledig och jag har fått berättat för mig att jag klagade högljutt hos mamma och pappa och krävde att jag minsann skulle få vara ledig när pappa fyllde femtio ( 7 april 1990)!!! Det fick jag men då var jag tvåbarnsmor!!!

I morgon är det min tur och det är långfredag så jag får vara ledig men jag har permission idag för det får man när man fyller femtio!!! I morgon har jag valt att ha en retrofödelsedag men öppet hus på eftermiddagen och jag har gjort det mycket enkelt för mig genom att beställa färdig planka och nyss upptäckte jag att jag glömt elvispen i stan så nu blir det färdigköpt tårta och jag kan gå ut och njuta av dagens sol....fiffigt va?!

Dessvärre verkar jag inte få lika vackert väder som när min mamma fyllde femtio den fjärde april 1991 för då sken solen och vi kunde vara ute i deras trädgård det trots att jag redan i februari beställde fint väder hos en vän som jobbar på SMHI ;)

På lördag kväll har vi en liten enkel middag för de som inte kunde komma i morgon och trots att jag i flera år haft vånda för denna födelsedag så börjar jag se fram emot den!!!!! En av anledningarna till att jag ser fram emot dagen är att jag då får träffa en god vän från Gotland som gör sig besväret att komma hit, sånt värmer hjärtat!! Det som är ännu mer roligt är att på den tiden det begav sig så umgicks aldrig vi två ensamma utan det var alltid i sällskap med gemensamma vänner, jag tror kanske att vi aldrig gav varann chansen eller så...ja, jag vet inte. För några år sen så hittade vi varann på Facebook och helt plötsligt så kändes det bara så rätt och så känns det fortfarande så nu ska det bli spännande!! Jag vet att ytterligare en vän till som jag inte träffat så ofta de sista tio åren kommer att dyka upp och det är såna möten som gör att födelsedagen känns lättare. Sen ser jag naturligtvis fram emot att träffa alla andra som kommer!!!!

Igår kom våren eller egentligen kom våren faktiskt förra fredagen men det visste vi inte!!!

För att det ska bli meterologisk vår så ska medeltemperaturen vara över noll grader i en vecka och igår var sjunde dagen som medeltemperaturen var över noll men då räknas det som att våren kom förra fredagen vilket innebär att vi haft vår i en vecka utan att veta om det.

Martin Vare på P4 Västmanland hade en liten lustig fundering igår just omkring detta. Att få veta en vecka in på våren att det varit vår i en vecka är som att säga till barnen att julafton...det var för en vecka sen ;)

Nå, vi gläds åt att våren är här och vi skålade in det i äkta champagne!!!



Vi hade beställt champagne från vinguiden.com som är en utmärkt sajt om man är intresserad av vin vilket vi är även om vi inte räknar oss som några vinkännare men vi lär oss mer och mer.

Eftersom vi om tre veckor har en jämn födelsedag i familjen där födelsedagsbarnet beställt äkta champagne till frukost så tyckte jag att då måste vi ju prova lite först ;) Allt så beställde jag 2 flaskor Charles Mignon Brut Grande Tradition och så tränade vi med den ena flaskan!!



Vi har nu sovit första natten för i år i torpet och naturligtvis har vi sovit lika skönt som alltid! Lite trist är dock att sen igår är min rygg lite mer bråkig än den varit sista dagarna men det är bara att gilla läget. Jag har nu läst på lite om diskbråck och förstår att det kommer att ta tid och att det blir många promenader i framtiden för det är bästa medicinen. Jag ska locka ut Blivande på en promenad efter melodikrysset men ingen lång för häromdagen upptäckte jag att en kilometer är ungefär vad jag klarar.......

Jo, just det....jag bjöd ju ut Er alla på kaffe den här helgen men....TA MED VATTEN för vi har inte fått igång pumpen ännu!!!!

Kaffe har de senaste 35 åren varit något viktigt i mitt liv, precis som för många andra svenskar. Vill minnas att vi ligger tvåa på listan över kaffedrickare, tror att det bara är Finland som slår oss!

För runt tolv år sen så började en av mina bästa vänner att använda snabbkaffe och det var väl inte alltid med glädje man tog emot en kopp kaffe men ganska snart upptäckte jag att smaken var faktiskt inte så annorlunda och det fanns dessutom en del fördelar med snabbkaffe.

Först naturligtvis att det går snabbt...det hörs ju!

Man slipper hälla bort de där sura illaluktande skvättarna som alltid blir över i kaffebryggaren vilket också innebär att man sparar nog lite pengar i slutändan.

Varje kaffedrickare får dessutom möjlighet att välja hur starkt kaffe man vill ha och det är ganska populärt har vi märkt.

I början på 2000-talet ställde vi undan kaffebryggaren och köpte oss en bra vattenkokare och gick helt över till snabbkaffe vi också.

Genom åren har vi druckit lite olika märken först drack vi ICA's egna men sen gick det upp kraftigt i pris så då letade vi oss vidare till COOP's eget och det höll vi oss till under många år, ända tills de bytte leverantör och kaffet började smaka så där illa som man minns från förr att snabbkaffe faktiskt smakade. Vi letade oss vidare och nu har vi druckit Nescafé som vi inhandlar på ÖoB till ett bra pris.

Nu har vi genom BUZZADOR fått möjligheten att under några veckor få prova Gevalias nya snabbkaffe.



Det är ett kaffe som smakar mycket bra och vi dricker det gärna och bjuder med nöje våra gäster på det. En stor fördel med det är att det har en mycket bra smak även efter att det svalnat eller kallnat kanske jag ska säga för jag har en ovana att gå länge och sippa på min mugg.

En annan skillnad jämfört med annat snabbkaffe är något vi har delade meningar om härhemma och det är att det på slutet blir som nästan sump i botten på muggen och man får lite sandkänsla i munnen. Jag tycker inte om det medan Blivande tycker att det ger en äkta kaffekänsla!

Priset är väl det som avgör att inte kommer att köpa det i framtiden för det kostar nästan dubbelt så mycket som det kaffe vi dricker i vanliga fall.

Om någon vill prova så är det bara att komma till torpet i helgen och ta en kopp ;)

Jag antar förstås att Ni alla funderar på hur min rygg mår?! Jasså, inte....nå, Ni ska få veta i alla fall ;)

Mina nya värktabletter fungerar bra vilket innebär att jag nu får sova ungefär sex timmar per natt och det är jag mycket nöjd med. Jag sover dock fortfarande nån timme varje eftermiddag för det tar på krafterna att ha värk och att inte få sova ordentligt på en vecka.

Värken jag har idag är utståbar, om jag ska fortsätta med att jämföra med födslovärkar så den jag har idag ungefär som förvärkar :D

I lördags var jag så pass pigg att vi orkade ta oss hem till Bästa Vännen och hennes sambo för att äta en god middag och se på melodifestivalen.

Vi tyckte nog att bästa låten vann och inte bara för att vi är västeråsare ;) Jag kommer på mig själv med att gå och nynna den mer eller mindre hela tiden. Sen verkar ju Loreen vara en mycket sympatisk människa med en stor portion ödmjukhet och det gör ju inte saken sämre i min värld. Ödmjukhet kommer man långt med :love:

Ska man tro vad media rapporterar så verkar ju en annan av mina favoriter behöva lite av den varan. Naturligtvis ska man ställa upp i en tävling med den inställningen att man ska vinna men kommer man tvåa så får man faktiskt le och se glad ut då också....tycker jag!!

Igår var vi ut till torpet för att börja öppna upp det och förhoppningsvis kunna börja sova därute från och med kommande helg. Jag lyckades lura ut Gammelsonen också och han hade så otroligt med energi i sig att vi fick en hiskelig massa arbete gjort i trädgården. Oj, vad mycket han hjälpte oss med! Skönt med tanke på att vi båda två är lite rassliga i kroppen...det ska F-N fylla 50 vill jag påstå ;)

När jag var liten och bodde på Gotland så var det ett riktigt äventyr när man skulle få åka till Stockholm. Jag minns speciellt ett tillfälle, jag tror att jag gick i trean eller fyran. Jag vet att det var samma år som Cliff Richard vann melodifestivalen med Power to all my friends (eller nåt liknande) av nån anledning så den som vill kan ju googla och ta reda på det.

Min mamma skulle på nån kurs eller konferens till Stockholm och Moster skulle följa med och på julen avslöjades att jag också skulle få följa med. Mormor hade sytt en röd helklockad sammetskjol, jag tror bestämt det är det vackraste plagg jag någonsin ägt, jag ser den fortfarande klart och tydligt framför mig. Till det skulle jag ha en bussarongliknande blus i vitt med broderier på som Moster köpt till mig.
 
Vi skulle gå på teater och det var anlednignen till att jag fick så fina kläder, vi skulle gå på Folkan och se på musikalen Annie. I huvudrollen var det en liten flicka som hette Pernilla Wahlgren och jag minns att jag allt var lite avundsjuk på henne som fick stå på scenen. Idag är jag inte lika betagen i henne som jag var då.Nu har jag gjort lite egen googling och insett att minnena blandats ihop lite Pernilla Wahlgren var fel men Cliff Richards var rätt. Annie var något senare så antagligen var det en Kardemumma-revy vi var och tittade på!!



Vi bodde givetvis på hotell och inte vilket hotell som helst utan på Hotel Reisen som jag idag har förstått är ett ganska exklusivt hotell. Blivande och jag promenerade utanför det i december när vi senast var i Stockholm
och nog ser det lite lyxigt ut!!



Idag bor jag endast 50 minuter med tåg från Stockholm men åker mycket sällan dit vilket jag kan tycka är synd för vi har nog en av de vackraste huvudstäderna i världen. En stad som rymmer massor av natur men också massor med underbara museum. Waldemarsudde får man inte glömma när man besöker Stockholm inte heller Hallwylska bör glömmas bort.



Shopping kan man ju ägna sig åt också även om det inte är nåt som står högt på listan för min del om man bortser från bokshopping då förstås, jag kan omöjligt besöka Stockholm utan att göra ett besök på Drottninggatans Bok och Bild.



Det är alltid bra att göra lite research innan man åker nånstans och då rä det bra att det dyker upp lite nya sidor där man kan hitta information. Här kommer ett tips om information om Stockholm och naturligtvis kan man hitta det på fler ställen!!

Måste väl göra en liten uppdatering så Ni förstår att jag lever ;)

Det händer ju så mycket runt omkring oss så vi har fullt sjå att hinna med IRL-livet och nu när det lugnade ner sig lite då sa kroppen ifrån!!!

Natten till söndag vaknade jag med ont i ryggen eller skinkan om jag ska vara mera precis. Jag gick upp och vankade ett tag och tog sedan en värktablett för det ville liksom inte ge sig riktigt. Söndagen gick riktigt bra, jag kände att det nöp till ibland men äh, sånt går över.

Natten mot måndag halv fyra vaknade jag och hade ont igen, det liksom värkte som av tandvärk i höftkulan. Ja, ja en värktablett och lite vankande så lyckades jag sedan somna om igen. Måndagen gick bra, visst kändes det emellanåt men det gick.

Halv fyra natten till tisdag då vaknade jag igen och då var det inte ont då var det smärta på nivå tio av tio. Efter två timmars gråt och tandagnisslan så lyckades jag av ren utmattning somna om. Gick till jobbet och där blev jag rekommenderad att ringa doktorn vilket jag också gjorde med viss motvilja.

Fick komma akut till vårdcentralen och fick veta att jag hade ryggskott! En diagnos jag dock emotsatte mig då det inte gör ont muskulärt och jag har full rörelseförmåga men jo, så kan det vara. Blev det inte bättre kunde jag höra av mig till sjukgymnasterna. Natten mot onsdag upptäckte jag att jag hade känselbortfall i ljumsken och sju cm runtom den. Dessutom brann det som eld på låret.

Onsdagen tillbringade jag på Rekryteringsmässan här i Västerås och det gick bra för på dagarna har jag inte speciellt ont...eller den smärtan kan jag hantera.

Natten mot torsdag ägnade jag fyra timmar åt gråt och tandagnisslan, jag har aldrig någonsin i livet haft en sådan värk. Jag har fött två barn utan större knot och jag skulle kunna föda två per natt om jag slapp denna smärta. Igår jobbade jag hemifrån vilket var nödvändigt eftersom man blir ju vansinnigt trött av att inte få sova och sedan denna smärta ovanpå det.

En kär vän kom över och tog en fika och vi kom överens om att jag skulle nog ringa 1177 och rådgöra för nåt är inte som det ska och vi var tämligen överens om att nåt ryggskott...det är det inte!

Fick prata med en alldeles underbar kvinna vid namn Lucia på 1177 som inte heller kunde lösa denna märkliga värk. Hon sa att jag skulle ringa min VC igen och försöka få en tid annars skulle det få bli riktiga akuten för så där kunde man inte ha det tyckte hon!!! Hon skulle rådgöra med sina kollegor och återkomma. Jag fick en tid direkt på min VC och Ungsonen var gullig nog att köra mig. Fick träffa en till en början lagom intresserad läkare som mest undrade varför jag inte ringt sjukgymnasten. Nja, sa jag, det har liksom inte fallit mig i tanken att ringa dom när jag inte vet vad det är som felar. När hon sen fick börja klämma på mig där på britsen och jag inte kunde hålla tårarna tillbaka insåg hon att det faktiskt var på riktigt och hon kunde inte ens slutföra undersökningen för mina muskler bara krampade. Några blodprov och sen kunde hon konstatera att det troligtvis är ischiasnerven som kommit i ordentlig kläm och att hon skulle remittera mig till sjukgymnasterna och så fick jag lite ny värkmedicin. Jag fick en akutremiss och nu har jag tid den 27:e mars....akuttid!! Man undrar ju om jag mått bättre om jag ringt sjukgymnasterna ;)

Natten i natt har varit något bättre, jag har bara varit vaken en dryg timme och det kom inte så många tårar!

Det jobbiga är att detta kan bli långdraget, apotekaren hade ifrågasatt varför det bara var ett recept för det kommer förmodligen inte att räcka och ett recept räcker tjugo dagar ungefär.

Ja, ja jag har tur som har ett jobb som är flexibelt och som inte innehåller tunga lyft och där jag både kan och får jobba hemifrån.

Åh, så bra jag somnade igår kväll, jag sov verkligen som ett litet oskyldigt barn när det kvart över tolv brakade till och jag stod rakt upp!!!!
Gardinstången valde att ramla ner med dunder och brak....varför har jag fortfarande inte en aning om men kanske är det något som inte vill att vi ska sova ordentligt ;)
Idag ska vi ta oss till Jysk och inhandla en mörkläggningsgardin så får vi se om det kan bättre på det hela...lite Loctite på gardinstången borde göra nytta ;)


Apropå mitt inlägg igår så kom en fundering från Tyratok om man som mamma kan älska till exempel Breivik som begick den fruktansvärda handlingen i Norge i somras. Tanken dök faktiskt upp medan jag skrev inlägget igår och min enda tanke var....Jag hoppas vid min Gud att någon älskar honom, hur svårt det än må vara. Handlingen han utförde är ju omöjlig att förstå och den kan man inte älska men man får ju inte blanda ihop personen och handlingen och detta fall är det ju dessutom uppenbart en mycket sjuk människa det handlar om.

Det börjar sakta men säkert närma sig en alldeles speciell dag för mig och planeringen är i gång för fullt vilket innebar att vi jag igår provlagade en meny till det speciella tillfället....och oj, så gott vi åt. Man kan nog säga att menyn är satt men att den ska förfinas lite ;)

Igår skulle jag fjäska lite för våra söta damer härhemma, de har ju haft lite svårt att acceptera att sängen flyttats utan att de tillfrågats innan så det kunde vara på sin plats med lite extra uppmärksamhet!!! Alltså köpte jag små söta möss 


De innehåller kattmynta vilket borde göra dom intresserade....dock tittade de på mig som om jag vore nåt som nyss landat från yttre rymden...så det får nog Kasper som bor hemma hos Ungsonen ta hand om!!!!

Ja, det blev ett blandat inlägg idag.....

Jag brukar aldrig titta på Efter tio och det av flera anledningar, dels tycker jag inte att Malou är så bra som programledare och dels för att jag för det mesta faktiskt är på jobbet när det sänds. Idag slog jag på teven för att ha nåt att göra medan jag ligger här i sängen och har inte nåt annat att göra, jag fastnade på fyran för att det i soffan satt en kvinna som pratade gotländska och då väcks ju givetvis mitt intresse.

Kvinnan i soffan var en mamma vars son blivit en mördare då han med kniv stuckit ihjäl sin sambo. Vilken mardröm!!! Hon säger också att jag älskar min son trots det han gjort och här fastnar mina tankar....är det så???

Efter en liten mikroskopisk stund inser jag att hon har rätt. Oavsett vad mina barn gör kommer jag att älska mina barn vilket inte betyder att jag kommer att älska deras handlingar. Min kärlek till mina barn är villkorslös och så kommer det alltid att vara och det hoppas jag att de vet!!!!

Ja, det är ungefär så min tillvaro ser ut och har gjort sen förra torsdagen. Det började med snuva och på ett par dagar hade jag gjort av med två toalettrullar. nu hostar jag så jag tror jag blir galen, slem som sitter fast långt ner i bröstet känns det som men antagligen så är det bara en vanlig luftrörskatarr så jag väntar med doktorn. Stoppar i mig lite Alvedon så klarar jag mig ett tag till, en tablett ger mig åtminstone två timmars rätt bra mående ;)



I helgen lyckades vi ju trots förkylningen flytta in i vårt sovrum och det håller på att bli riktigt mysigt men det är ett problem.....vi kan inte sova där....den här veckan har vi vaknat runt fem varje morgon och i morse vaknade jag klockan tre och har inte kunnat somna om...även Blivande har problemet. I morse satt vi och drack kaffe och väntade på tidningsbudet när klockan var fem!!!!!

Jag har länge gått och funderat på för- och nackdelar med fast telefoni (IP-telefoni från Bredbandsbolaget) och för ett år sen kom vi fram till att så länge Dotra bodde hemma så skulle vi nog ha den kvar då det sällan fanns pengar på hennes kontantkort till hennes mobiltelefon. Under sommarhalvåret ville vi ju att hon skulle kunna kontakta oss när vi var i torpet.

Under hösten valde hon att köpa ny telefon med abonnemang och då försvann ju det argumentet. Jag började då fundera på vilka det var som ringde oss på den fasta telefonen och kom fram till att de flesta som ringde var telefonförsäljare och sen var det två till, Exmannen och Bästa vännen. Att ha en fast telefon för dessa kändes helt onödigt. Försäljarna slipper man gärna och Exmannen och Bästa Vännen kan vi nog lära att ringa på mobilen ;)

Sista veckorna har det gått en reklam från Telenor på teve om portabelt internet och det väckte mitt intresse. Idag har vi en fast uppkoppling från Bredbandsbolaget här i stan och ett mobilt internet som fungerar sisådär i torpet (troligtvis på grund av att den lilla stickan är slutkörd). Det portabla skulle kosta 349 kronor per månad vilket skulle bli lite billigare än det vi har idag.

I söndags morse tog jag tag i saken och kollade de senaste fakturorna från Bredbandsbolaget och insåg snart att vi kastade bort massor av pengar, på den sista fakturan hade vi ringt fem samtal och det hade kostat oss 125 kronor!!!! Alltså 25 kronor per samtal, det är inte billig telefoni!! Det blir alltså 1500 kronor på ett år, det kan jag ringa mycket för på den mobil jag ändå har!

Sagt och gjort, i söndags ringde jag Bredbandsbolaget för att säga upp våra abonnemang hos dom för att byta ut till det portabla hos Telenor.

Naturligtvis försökte den trevliga killen att få oss att behålla alltihop men vi hade bestämt oss och då kom ett erbjudande.....Bredbandsbolaget kunde erbjuda exakt samma portabla erbjudande men 100 kronor billigare per månad! Jag slog till!!

Nu betalar vi alltså 249:- per månad för ett portabelt bredband som fungerar utmärkt kan jag berätta för det kom igår och det var nästa lika enkelt att installera som de säger på teve-reklamen och vi kan koppla upp tio enheter på routern. 

Vi slipper dessa kostnader;

Bredband 329:-
Telefon 125:-
Mobilt bredband 99:-

Ni får själva räkna ut hur mycket pengar vi sparar på ett år men det är mycket pengar....så i helgen åker vi och köper en ny teve till vardagsrummet så jag får en teve att titta på i sovrummet :)



För Er som brukar ringa på den fasta telefonen så får Ni lära Er att ringa på mobilen från och med den första april!!!

Jisses vad tiden springer fort!! Det blir inte mycket tid till att skriva blogg men nu ska jag väl försöka få till nån form av inlägg. En snabb uppdatering....

Den 13:e januari fick vi besked om att Styvdotras mamma avlidit i en massiv hjärtinfarkt och livet stannade för oss alla, det är inte okej att någon dör vid 49 års ålder även om vi vet att det händer dagligen.

Livet ställdes på ända, många tankar och funderingar snurrade och det blev många långa och sena kvällar runt köksbordet. En av sönerna befann sig också i livskris och det kändes svårt att räcka till åt alla men som tur är har vi ett stort skyddsnät när det verkligen gäller och det vi inte klarade var det andra som kunde ta hand om och det ska Ni ha ett stort tack för!

Efter en tid dök tanken upp att Dotra kunde kanske kunde ta över lägenheten för trots allt är det hennes barndomshem och det skulle kännas konstigt att bara lämna det samt att hon faktiskt tar studenten till sommaren och det då börjar bli aktuellt att flytta hemifrån. Vi började undersöka saken vilket resulterade i att den här helgen flyttade hon och pojkvännen in i lägenheten.

När vi flyttade ihop för 10 år sen så kunde vi ibland sitta och fantisera om hur det skulle bli när alla barnen flyttat hemifrån och vi skulle få vår tvåa helt för oss själva, det kändes så avlägset så det var näst intill omöjligt att tänka på. Surrealistiskt helt enkelt!!! Det som då jkändes som en ouppnåelig dröm är nu på riktigt, nu är vi ensamma med katterna härhemma.

Helt plötsligt har vi ett sovrum och ett stort tomrum i vardagsrummet där vår säng stått under alla år....konstigt!

Hur känns det då? Jo, även om det känns konstigt eftersom det gick så fort så är det en ny fas som livet gått in i och det medför ingen separationsångest som man hört att andra drabbas av när barnen flyttar hemifrån utan bara så konstigt att de där tre små som bodde här för tio år sen nu bor i egna lägenheter och två av dom är dessutom sambos. Det känns som att jag borde känna mig mycket äldre än jag gör ;)

Lycka är dock att ha alla tre barnen inom gångavstånd, ingen bor mer än tio minuters promenad bort!!


Jo, jag vet att det blev en liten upprepning av förra inlägget men det får vara så....