Ta med vatten!
Igår kom våren eller egentligen kom våren faktiskt förra fredagen men det visste vi inte!!!
För att det ska bli meterologisk vår så ska medeltemperaturen vara över noll grader i en vecka och igår var sjunde dagen som medeltemperaturen var över noll men då räknas det som att våren kom förra fredagen vilket innebär att vi haft vår i en vecka utan att veta om det.
Martin Vare på P4 Västmanland hade en liten lustig fundering igår just omkring detta. Att få veta en vecka in på våren att det varit vår i en vecka är som att säga till barnen att julafton...det var för en vecka sen ;)
Nå, vi gläds åt att våren är här och vi skålade in det i äkta champagne!!!
Vi hade beställt champagne från vinguiden.com som är en utmärkt sajt om man är intresserad av vin vilket vi är även om vi inte räknar oss som några vinkännare men vi lär oss mer och mer.
Eftersom vi om tre veckor har en jämn födelsedag i familjen där födelsedagsbarnet beställt äkta champagne till frukost så tyckte jag att då måste vi ju prova lite först ;) Allt så beställde jag 2 flaskor Charles Mignon Brut Grande Tradition och så tränade vi med den ena flaskan!!
Vi har nu sovit första natten för i år i torpet och naturligtvis har vi sovit lika skönt som alltid! Lite trist är dock att sen igår är min rygg lite mer bråkig än den varit sista dagarna men det är bara att gilla läget. Jag har nu läst på lite om diskbråck och förstår att det kommer att ta tid och att det blir många promenader i framtiden för det är bästa medicinen. Jag ska locka ut Blivande på en promenad efter melodikrysset men ingen lång för häromdagen upptäckte jag att en kilometer är ungefär vad jag klarar.......
Jo, just det....jag bjöd ju ut Er alla på kaffe den här helgen men....TA MED VATTEN för vi har inte fått igång pumpen ännu!!!!
För att det ska bli meterologisk vår så ska medeltemperaturen vara över noll grader i en vecka och igår var sjunde dagen som medeltemperaturen var över noll men då räknas det som att våren kom förra fredagen vilket innebär att vi haft vår i en vecka utan att veta om det.
Martin Vare på P4 Västmanland hade en liten lustig fundering igår just omkring detta. Att få veta en vecka in på våren att det varit vår i en vecka är som att säga till barnen att julafton...det var för en vecka sen ;)
Nå, vi gläds åt att våren är här och vi skålade in det i äkta champagne!!!
Vi hade beställt champagne från vinguiden.com som är en utmärkt sajt om man är intresserad av vin vilket vi är även om vi inte räknar oss som några vinkännare men vi lär oss mer och mer.
Eftersom vi om tre veckor har en jämn födelsedag i familjen där födelsedagsbarnet beställt äkta champagne till frukost så tyckte jag att då måste vi ju prova lite först ;) Allt så beställde jag 2 flaskor Charles Mignon Brut Grande Tradition och så tränade vi med den ena flaskan!!
Vi har nu sovit första natten för i år i torpet och naturligtvis har vi sovit lika skönt som alltid! Lite trist är dock att sen igår är min rygg lite mer bråkig än den varit sista dagarna men det är bara att gilla läget. Jag har nu läst på lite om diskbråck och förstår att det kommer att ta tid och att det blir många promenader i framtiden för det är bästa medicinen. Jag ska locka ut Blivande på en promenad efter melodikrysset men ingen lång för häromdagen upptäckte jag att en kilometer är ungefär vad jag klarar.......
Jo, just det....jag bjöd ju ut Er alla på kaffe den här helgen men....TA MED VATTEN för vi har inte fått igång pumpen ännu!!!!
Buzzar Millicano
Kaffe har de senaste 35 åren varit något viktigt i mitt liv, precis som för många andra svenskar. Vill minnas att vi ligger tvåa på listan över kaffedrickare, tror att det bara är Finland som slår oss!
För runt tolv år sen så började en av mina bästa vänner att använda snabbkaffe och det var väl inte alltid med glädje man tog emot en kopp kaffe men ganska snart upptäckte jag att smaken var faktiskt inte så annorlunda och det fanns dessutom en del fördelar med snabbkaffe.
Först naturligtvis att det går snabbt...det hörs ju!
Man slipper hälla bort de där sura illaluktande skvättarna som alltid blir över i kaffebryggaren vilket också innebär att man sparar nog lite pengar i slutändan.
Varje kaffedrickare får dessutom möjlighet att välja hur starkt kaffe man vill ha och det är ganska populärt har vi märkt.
I början på 2000-talet ställde vi undan kaffebryggaren och köpte oss en bra vattenkokare och gick helt över till snabbkaffe vi också.
Genom åren har vi druckit lite olika märken först drack vi ICA's egna men sen gick det upp kraftigt i pris så då letade vi oss vidare till COOP's eget och det höll vi oss till under många år, ända tills de bytte leverantör och kaffet började smaka så där illa som man minns från förr att snabbkaffe faktiskt smakade. Vi letade oss vidare och nu har vi druckit Nescafé som vi inhandlar på ÖoB till ett bra pris.
Nu har vi genom BUZZADOR fått möjligheten att under några veckor få prova Gevalias nya snabbkaffe.
Det är ett kaffe som smakar mycket bra och vi dricker det gärna och bjuder med nöje våra gäster på det. En stor fördel med det är att det har en mycket bra smak även efter att det svalnat eller kallnat kanske jag ska säga för jag har en ovana att gå länge och sippa på min mugg.
En annan skillnad jämfört med annat snabbkaffe är något vi har delade meningar om härhemma och det är att det på slutet blir som nästan sump i botten på muggen och man får lite sandkänsla i munnen. Jag tycker inte om det medan Blivande tycker att det ger en äkta kaffekänsla!
Priset är väl det som avgör att inte kommer att köpa det i framtiden för det kostar nästan dubbelt så mycket som det kaffe vi dricker i vanliga fall.
Om någon vill prova så är det bara att komma till torpet i helgen och ta en kopp ;)
För runt tolv år sen så började en av mina bästa vänner att använda snabbkaffe och det var väl inte alltid med glädje man tog emot en kopp kaffe men ganska snart upptäckte jag att smaken var faktiskt inte så annorlunda och det fanns dessutom en del fördelar med snabbkaffe.
Först naturligtvis att det går snabbt...det hörs ju!
Man slipper hälla bort de där sura illaluktande skvättarna som alltid blir över i kaffebryggaren vilket också innebär att man sparar nog lite pengar i slutändan.
Varje kaffedrickare får dessutom möjlighet att välja hur starkt kaffe man vill ha och det är ganska populärt har vi märkt.
I början på 2000-talet ställde vi undan kaffebryggaren och köpte oss en bra vattenkokare och gick helt över till snabbkaffe vi också.
Genom åren har vi druckit lite olika märken först drack vi ICA's egna men sen gick det upp kraftigt i pris så då letade vi oss vidare till COOP's eget och det höll vi oss till under många år, ända tills de bytte leverantör och kaffet började smaka så där illa som man minns från förr att snabbkaffe faktiskt smakade. Vi letade oss vidare och nu har vi druckit Nescafé som vi inhandlar på ÖoB till ett bra pris.
Nu har vi genom BUZZADOR fått möjligheten att under några veckor få prova Gevalias nya snabbkaffe.
Det är ett kaffe som smakar mycket bra och vi dricker det gärna och bjuder med nöje våra gäster på det. En stor fördel med det är att det har en mycket bra smak även efter att det svalnat eller kallnat kanske jag ska säga för jag har en ovana att gå länge och sippa på min mugg.
En annan skillnad jämfört med annat snabbkaffe är något vi har delade meningar om härhemma och det är att det på slutet blir som nästan sump i botten på muggen och man får lite sandkänsla i munnen. Jag tycker inte om det medan Blivande tycker att det ger en äkta kaffekänsla!
Priset är väl det som avgör att inte kommer att köpa det i framtiden för det kostar nästan dubbelt så mycket som det kaffe vi dricker i vanliga fall.
Om någon vill prova så är det bara att komma till torpet i helgen och ta en kopp ;)
Inga födslovärkar...bara förvärkar!!
Jag antar förstås att Ni alla funderar på hur min rygg mår?! Jasså, inte....nå, Ni ska få veta i alla fall ;)
Mina nya värktabletter fungerar bra vilket innebär att jag nu får sova ungefär sex timmar per natt och det är jag mycket nöjd med. Jag sover dock fortfarande nån timme varje eftermiddag för det tar på krafterna att ha värk och att inte få sova ordentligt på en vecka.
Värken jag har idag är utståbar, om jag ska fortsätta med att jämföra med födslovärkar så den jag har idag ungefär som förvärkar :D
I lördags var jag så pass pigg att vi orkade ta oss hem till Bästa Vännen och hennes sambo för att äta en god middag och se på melodifestivalen.
Vi tyckte nog att bästa låten vann och inte bara för att vi är västeråsare ;) Jag kommer på mig själv med att gå och nynna den mer eller mindre hela tiden. Sen verkar ju Loreen vara en mycket sympatisk människa med en stor portion ödmjukhet och det gör ju inte saken sämre i min värld. Ödmjukhet kommer man långt med :love:
Ska man tro vad media rapporterar så verkar ju en annan av mina favoriter behöva lite av den varan. Naturligtvis ska man ställa upp i en tävling med den inställningen att man ska vinna men kommer man tvåa så får man faktiskt le och se glad ut då också....tycker jag!!
Igår var vi ut till torpet för att börja öppna upp det och förhoppningsvis kunna börja sova därute från och med kommande helg. Jag lyckades lura ut Gammelsonen också och han hade så otroligt med energi i sig att vi fick en hiskelig massa arbete gjort i trädgården. Oj, vad mycket han hjälpte oss med! Skönt med tanke på att vi båda två är lite rassliga i kroppen...det ska F-N fylla 50 vill jag påstå ;)
Mina nya värktabletter fungerar bra vilket innebär att jag nu får sova ungefär sex timmar per natt och det är jag mycket nöjd med. Jag sover dock fortfarande nån timme varje eftermiddag för det tar på krafterna att ha värk och att inte få sova ordentligt på en vecka.
Värken jag har idag är utståbar, om jag ska fortsätta med att jämföra med födslovärkar så den jag har idag ungefär som förvärkar :D
I lördags var jag så pass pigg att vi orkade ta oss hem till Bästa Vännen och hennes sambo för att äta en god middag och se på melodifestivalen.
Vi tyckte nog att bästa låten vann och inte bara för att vi är västeråsare ;) Jag kommer på mig själv med att gå och nynna den mer eller mindre hela tiden. Sen verkar ju Loreen vara en mycket sympatisk människa med en stor portion ödmjukhet och det gör ju inte saken sämre i min värld. Ödmjukhet kommer man långt med :love:
Ska man tro vad media rapporterar så verkar ju en annan av mina favoriter behöva lite av den varan. Naturligtvis ska man ställa upp i en tävling med den inställningen att man ska vinna men kommer man tvåa så får man faktiskt le och se glad ut då också....tycker jag!!
Igår var vi ut till torpet för att börja öppna upp det och förhoppningsvis kunna börja sova därute från och med kommande helg. Jag lyckades lura ut Gammelsonen också och han hade så otroligt med energi i sig att vi fick en hiskelig massa arbete gjort i trädgården. Oj, vad mycket han hjälpte oss med! Skönt med tanke på att vi båda två är lite rassliga i kroppen...det ska F-N fylla 50 vill jag påstå ;)
Stockholm i mitt hjärta!
När jag var liten och bodde på Gotland så var det ett riktigt äventyr när man skulle få åka till Stockholm. Jag minns speciellt ett tillfälle, jag tror att jag gick i trean eller fyran. Jag vet att det var samma år som Cliff Richard vann melodifestivalen med Power to all my friends (eller nåt liknande) av nån anledning så den som vill kan ju googla och ta reda på det.
Min mamma skulle på nån kurs eller konferens till Stockholm och Moster skulle följa med och på julen avslöjades att jag också skulle få följa med. Mormor hade sytt en röd helklockad sammetskjol, jag tror bestämt det är det vackraste plagg jag någonsin ägt, jag ser den fortfarande klart och tydligt framför mig. Till det skulle jag ha en bussarongliknande blus i vitt med broderier på som Moster köpt till mig.
Vi skulle gå på teater och det var anlednignen till att jag fick så fina kläder, vi skulle gå på Folkan och se på musikalen Annie. I huvudrollen var det en liten flicka som hette Pernilla Wahlgren och jag minns att jag allt var lite avundsjuk på henne som fick stå på scenen. Idag är jag inte lika betagen i henne som jag var då.Nu har jag gjort lite egen googling och insett att minnena blandats ihop lite Pernilla Wahlgren var fel men Cliff Richards var rätt. Annie var något senare så antagligen var det en Kardemumma-revy vi var och tittade på!!
Vi bodde givetvis på hotell och inte vilket hotell som helst utan på Hotel Reisen som jag idag har förstått är ett ganska exklusivt hotell. Blivande och jag promenerade utanför det i december när vi senast var i Stockholm
och nog ser det lite lyxigt ut!!
Idag bor jag endast 50 minuter med tåg från Stockholm men åker mycket sällan dit vilket jag kan tycka är synd för vi har nog en av de vackraste huvudstäderna i världen. En stad som rymmer massor av natur men också massor med underbara museum. Waldemarsudde får man inte glömma när man besöker Stockholm inte heller Hallwylska bör glömmas bort.
Shopping kan man ju ägna sig åt också även om det inte är nåt som står högt på listan för min del om man bortser från bokshopping då förstås, jag kan omöjligt besöka Stockholm utan att göra ett besök på Drottninggatans Bok och Bild.
Det är alltid bra att göra lite research innan man åker nånstans och då rä det bra att det dyker upp lite nya sidor där man kan hitta information. Här kommer ett tips om information om Stockholm och naturligtvis kan man hitta det på fler ställen!!
Min mamma skulle på nån kurs eller konferens till Stockholm och Moster skulle följa med och på julen avslöjades att jag också skulle få följa med. Mormor hade sytt en röd helklockad sammetskjol, jag tror bestämt det är det vackraste plagg jag någonsin ägt, jag ser den fortfarande klart och tydligt framför mig. Till det skulle jag ha en bussarongliknande blus i vitt med broderier på som Moster köpt till mig.
Vi skulle gå på teater och det var anlednignen till att jag fick så fina kläder, vi skulle gå på Folkan och se på musikalen Annie. I huvudrollen var det en liten flicka som hette Pernilla Wahlgren och jag minns att jag allt var lite avundsjuk på henne som fick stå på scenen. Idag är jag inte lika betagen i henne som jag var då.Nu har jag gjort lite egen googling och insett att minnena blandats ihop lite Pernilla Wahlgren var fel men Cliff Richards var rätt. Annie var något senare så antagligen var det en Kardemumma-revy vi var och tittade på!!
Vi bodde givetvis på hotell och inte vilket hotell som helst utan på Hotel Reisen som jag idag har förstått är ett ganska exklusivt hotell. Blivande och jag promenerade utanför det i december när vi senast var i Stockholm
och nog ser det lite lyxigt ut!!
Idag bor jag endast 50 minuter med tåg från Stockholm men åker mycket sällan dit vilket jag kan tycka är synd för vi har nog en av de vackraste huvudstäderna i världen. En stad som rymmer massor av natur men också massor med underbara museum. Waldemarsudde får man inte glömma när man besöker Stockholm inte heller Hallwylska bör glömmas bort.
Shopping kan man ju ägna sig åt också även om det inte är nåt som står högt på listan för min del om man bortser från bokshopping då förstås, jag kan omöjligt besöka Stockholm utan att göra ett besök på Drottninggatans Bok och Bild.
Det är alltid bra att göra lite research innan man åker nånstans och då rä det bra att det dyker upp lite nya sidor där man kan hitta information. Här kommer ett tips om information om Stockholm och naturligtvis kan man hitta det på fler ställen!!
Veckans lipsill
Måste väl göra en liten uppdatering så Ni förstår att jag lever ;)
Det händer ju så mycket runt omkring oss så vi har fullt sjå att hinna med IRL-livet och nu när det lugnade ner sig lite då sa kroppen ifrån!!!
Natten till söndag vaknade jag med ont i ryggen eller skinkan om jag ska vara mera precis. Jag gick upp och vankade ett tag och tog sedan en värktablett för det ville liksom inte ge sig riktigt. Söndagen gick riktigt bra, jag kände att det nöp till ibland men äh, sånt går över.
Natten mot måndag halv fyra vaknade jag och hade ont igen, det liksom värkte som av tandvärk i höftkulan. Ja, ja en värktablett och lite vankande så lyckades jag sedan somna om igen. Måndagen gick bra, visst kändes det emellanåt men det gick.
Halv fyra natten till tisdag då vaknade jag igen och då var det inte ont då var det smärta på nivå tio av tio. Efter två timmars gråt och tandagnisslan så lyckades jag av ren utmattning somna om. Gick till jobbet och där blev jag rekommenderad att ringa doktorn vilket jag också gjorde med viss motvilja.
Fick komma akut till vårdcentralen och fick veta att jag hade ryggskott! En diagnos jag dock emotsatte mig då det inte gör ont muskulärt och jag har full rörelseförmåga men jo, så kan det vara. Blev det inte bättre kunde jag höra av mig till sjukgymnasterna. Natten mot onsdag upptäckte jag att jag hade känselbortfall i ljumsken och sju cm runtom den. Dessutom brann det som eld på låret.
Onsdagen tillbringade jag på Rekryteringsmässan här i Västerås och det gick bra för på dagarna har jag inte speciellt ont...eller den smärtan kan jag hantera.
Natten mot torsdag ägnade jag fyra timmar åt gråt och tandagnisslan, jag har aldrig någonsin i livet haft en sådan värk. Jag har fött två barn utan större knot och jag skulle kunna föda två per natt om jag slapp denna smärta. Igår jobbade jag hemifrån vilket var nödvändigt eftersom man blir ju vansinnigt trött av att inte få sova och sedan denna smärta ovanpå det.
En kär vän kom över och tog en fika och vi kom överens om att jag skulle nog ringa 1177 och rådgöra för nåt är inte som det ska och vi var tämligen överens om att nåt ryggskott...det är det inte!
Fick prata med en alldeles underbar kvinna vid namn Lucia på 1177 som inte heller kunde lösa denna märkliga värk. Hon sa att jag skulle ringa min VC igen och försöka få en tid annars skulle det få bli riktiga akuten för så där kunde man inte ha det tyckte hon!!! Hon skulle rådgöra med sina kollegor och återkomma. Jag fick en tid direkt på min VC och Ungsonen var gullig nog att köra mig. Fick träffa en till en början lagom intresserad läkare som mest undrade varför jag inte ringt sjukgymnasten. Nja, sa jag, det har liksom inte fallit mig i tanken att ringa dom när jag inte vet vad det är som felar. När hon sen fick börja klämma på mig där på britsen och jag inte kunde hålla tårarna tillbaka insåg hon att det faktiskt var på riktigt och hon kunde inte ens slutföra undersökningen för mina muskler bara krampade. Några blodprov och sen kunde hon konstatera att det troligtvis är ischiasnerven som kommit i ordentlig kläm och att hon skulle remittera mig till sjukgymnasterna och så fick jag lite ny värkmedicin. Jag fick en akutremiss och nu har jag tid den 27:e mars....akuttid!! Man undrar ju om jag mått bättre om jag ringt sjukgymnasterna ;)
Natten i natt har varit något bättre, jag har bara varit vaken en dryg timme och det kom inte så många tårar!
Det jobbiga är att detta kan bli långdraget, apotekaren hade ifrågasatt varför det bara var ett recept för det kommer förmodligen inte att räcka och ett recept räcker tjugo dagar ungefär.
Ja, ja jag har tur som har ett jobb som är flexibelt och som inte innehåller tunga lyft och där jag både kan och får jobba hemifrån.
Det händer ju så mycket runt omkring oss så vi har fullt sjå att hinna med IRL-livet och nu när det lugnade ner sig lite då sa kroppen ifrån!!!
Natten till söndag vaknade jag med ont i ryggen eller skinkan om jag ska vara mera precis. Jag gick upp och vankade ett tag och tog sedan en värktablett för det ville liksom inte ge sig riktigt. Söndagen gick riktigt bra, jag kände att det nöp till ibland men äh, sånt går över.
Natten mot måndag halv fyra vaknade jag och hade ont igen, det liksom värkte som av tandvärk i höftkulan. Ja, ja en värktablett och lite vankande så lyckades jag sedan somna om igen. Måndagen gick bra, visst kändes det emellanåt men det gick.
Halv fyra natten till tisdag då vaknade jag igen och då var det inte ont då var det smärta på nivå tio av tio. Efter två timmars gråt och tandagnisslan så lyckades jag av ren utmattning somna om. Gick till jobbet och där blev jag rekommenderad att ringa doktorn vilket jag också gjorde med viss motvilja.
Fick komma akut till vårdcentralen och fick veta att jag hade ryggskott! En diagnos jag dock emotsatte mig då det inte gör ont muskulärt och jag har full rörelseförmåga men jo, så kan det vara. Blev det inte bättre kunde jag höra av mig till sjukgymnasterna. Natten mot onsdag upptäckte jag att jag hade känselbortfall i ljumsken och sju cm runtom den. Dessutom brann det som eld på låret.
Onsdagen tillbringade jag på Rekryteringsmässan här i Västerås och det gick bra för på dagarna har jag inte speciellt ont...eller den smärtan kan jag hantera.
Natten mot torsdag ägnade jag fyra timmar åt gråt och tandagnisslan, jag har aldrig någonsin i livet haft en sådan värk. Jag har fött två barn utan större knot och jag skulle kunna föda två per natt om jag slapp denna smärta. Igår jobbade jag hemifrån vilket var nödvändigt eftersom man blir ju vansinnigt trött av att inte få sova och sedan denna smärta ovanpå det.
En kär vän kom över och tog en fika och vi kom överens om att jag skulle nog ringa 1177 och rådgöra för nåt är inte som det ska och vi var tämligen överens om att nåt ryggskott...det är det inte!
Fick prata med en alldeles underbar kvinna vid namn Lucia på 1177 som inte heller kunde lösa denna märkliga värk. Hon sa att jag skulle ringa min VC igen och försöka få en tid annars skulle det få bli riktiga akuten för så där kunde man inte ha det tyckte hon!!! Hon skulle rådgöra med sina kollegor och återkomma. Jag fick en tid direkt på min VC och Ungsonen var gullig nog att köra mig. Fick träffa en till en början lagom intresserad läkare som mest undrade varför jag inte ringt sjukgymnasten. Nja, sa jag, det har liksom inte fallit mig i tanken att ringa dom när jag inte vet vad det är som felar. När hon sen fick börja klämma på mig där på britsen och jag inte kunde hålla tårarna tillbaka insåg hon att det faktiskt var på riktigt och hon kunde inte ens slutföra undersökningen för mina muskler bara krampade. Några blodprov och sen kunde hon konstatera att det troligtvis är ischiasnerven som kommit i ordentlig kläm och att hon skulle remittera mig till sjukgymnasterna och så fick jag lite ny värkmedicin. Jag fick en akutremiss och nu har jag tid den 27:e mars....akuttid!! Man undrar ju om jag mått bättre om jag ringt sjukgymnasterna ;)
Natten i natt har varit något bättre, jag har bara varit vaken en dryg timme och det kom inte så många tårar!
Det jobbiga är att detta kan bli långdraget, apotekaren hade ifrågasatt varför det bara var ett recept för det kommer förmodligen inte att räcka och ett recept räcker tjugo dagar ungefär.
Ja, ja jag har tur som har ett jobb som är flexibelt och som inte innehåller tunga lyft och där jag både kan och får jobba hemifrån.
