Egoism...eller...
Sitter här med tårar i mitt inre, även på min kind, och funderar en del på livet!
Är det vissa utvalda som får cancer och andra hårda diagnoser med osäkra utgångar?
Jag tänker i första hand på min mamma som mottog sin dödsdom med sån fattning och hur jag själv blir så tafatt när någon i min omgivning drabbas.
Hur kan man vara så stark i denna svåra stund eller måste man vara stark just för att såna som jag blir så handlingsförlamade?
Hade mamma kanske varit mer betjänt av att jag faktiskt visade precis vad jag kände...förtvivlan och oro..? Jag visste inte om jag vågade visa vad jag kände för hon var ju så stark...skulle hon då tappa fattningen och skulle hon må bra av det?
Att mamma hade en dödsångest det vet jag men hon medicinerade bort den i den mån det gick och hon tog livet som den gåva det är....hon satte genast igång att leva som om varje dag var den sista dock utan hysteri.
Hon gjorde bokslut med allt och alla....hon gjorde sitt liv till nåt minnesvärt.
Nån gång önskar jag att jag kan sätta mig ner och skriva mer om min mammas liv som inte alls var som det såg ut, inte alls så som jag trodde att det var...men att göra det innebär också att man trampar andra på tårna och det är jag inte så intresserad av....jag vill ju tro att alla handlar utifrån vad de tror är bäst och att ingen gör nåt av ondo...utan att det handlar om oförstånd....
Tillbaka till detta med fattning....för några år sen drabbades en till oss i familjen närstående av bröstcancer...återigen leker jag stark för det är också den drabbade....åtminstone till det yttre. Jag hjälper till med det praktiska för det är ju jag bra på *raljerar över mig själv lite*...skjutsar dit det behövs...fikar och pratar...men inte om det som är kärnan. Jag har nu bestämt mig att nästa gång vi träffas på tu man hand så ska jag fråga om vi kan prata om det...om hon vill....
Nu när det gått några år och hon betraktas som "under kontroll" så kanske jag kan få lära mig...hur hon hade velat att vi gjorde...eller om hon kanske tyckte att vi gjorde rätt...
Allt detta har blivit än mer aktuellt då en till mig nära vän drabbats av samma sjukdom...och jag känner mig återigen förlamad. Känner att plattityderna ramlar ur mig när jag egentligen vill tala om hur illa jag tycker om detta....hur arg jag faktiskt är på kräftmonstret som återigen slagit klorna i nån jag tycker så himla mycket om....nån som har betytt så mycket för mig genom åren...
Jag vill lägga mig ner på golvet och bara skrika ut min förtvivlan och ilska över att detta ska hända...men nej, det kan jag ju inte göra för det är ju inte jag som drabbats....men egentligen är det ju jag som drabbats "också" för vännen är ju en del av min tillvaro.
Jag är fullt medveten om att det inte finns några raka svar elller nån enkel handledning....
Fullt medveten är jag också om att denna blogg nånstans osar egoism från min sida....att jag bara ser till mina behov...men nånstans känns det som att jag behöver tillgodose mina behov för att kunna vara det stöd jag önskar få vara...
Är det vissa utvalda som får cancer och andra hårda diagnoser med osäkra utgångar?
Jag tänker i första hand på min mamma som mottog sin dödsdom med sån fattning och hur jag själv blir så tafatt när någon i min omgivning drabbas.
Hur kan man vara så stark i denna svåra stund eller måste man vara stark just för att såna som jag blir så handlingsförlamade?
Hade mamma kanske varit mer betjänt av att jag faktiskt visade precis vad jag kände...förtvivlan och oro..? Jag visste inte om jag vågade visa vad jag kände för hon var ju så stark...skulle hon då tappa fattningen och skulle hon må bra av det?
Att mamma hade en dödsångest det vet jag men hon medicinerade bort den i den mån det gick och hon tog livet som den gåva det är....hon satte genast igång att leva som om varje dag var den sista dock utan hysteri.
Hon gjorde bokslut med allt och alla....hon gjorde sitt liv till nåt minnesvärt.
Nån gång önskar jag att jag kan sätta mig ner och skriva mer om min mammas liv som inte alls var som det såg ut, inte alls så som jag trodde att det var...men att göra det innebär också att man trampar andra på tårna och det är jag inte så intresserad av....jag vill ju tro att alla handlar utifrån vad de tror är bäst och att ingen gör nåt av ondo...utan att det handlar om oförstånd....
Tillbaka till detta med fattning....för några år sen drabbades en till oss i familjen närstående av bröstcancer...återigen leker jag stark för det är också den drabbade....åtminstone till det yttre. Jag hjälper till med det praktiska för det är ju jag bra på *raljerar över mig själv lite*...skjutsar dit det behövs...fikar och pratar...men inte om det som är kärnan. Jag har nu bestämt mig att nästa gång vi träffas på tu man hand så ska jag fråga om vi kan prata om det...om hon vill....
Nu när det gått några år och hon betraktas som "under kontroll" så kanske jag kan få lära mig...hur hon hade velat att vi gjorde...eller om hon kanske tyckte att vi gjorde rätt...
Allt detta har blivit än mer aktuellt då en till mig nära vän drabbats av samma sjukdom...och jag känner mig återigen förlamad. Känner att plattityderna ramlar ur mig när jag egentligen vill tala om hur illa jag tycker om detta....hur arg jag faktiskt är på kräftmonstret som återigen slagit klorna i nån jag tycker så himla mycket om....nån som har betytt så mycket för mig genom åren...
Jag vill lägga mig ner på golvet och bara skrika ut min förtvivlan och ilska över att detta ska hända...men nej, det kan jag ju inte göra för det är ju inte jag som drabbats....men egentligen är det ju jag som drabbats "också" för vännen är ju en del av min tillvaro.
Jag är fullt medveten om att det inte finns några raka svar elller nån enkel handledning....
Fullt medveten är jag också om att denna blogg nånstans osar egoism från min sida....att jag bara ser till mina behov...men nånstans känns det som att jag behöver tillgodose mina behov för att kunna vara det stöd jag önskar få vara...
Vem är viktigast i Ditt liv?
Familjens dotra på dryga femton år och jag tillbringar ju denna vecka ensamma i torpet och pappan får slita hårt i värmen för att tjäna limpa...orättvist? Ja, kanske men har man nu förmånen att ha ett jobb får man sköta det, en annan som är samhällets parasit får ju sitta här och njuta av solen så gott man kan.....
I vilket fall så hade vi en av våra pratdagar igår, alltid lika trevligt. Jag älskar att prata med tonåringar för de har så himla mycket klokt att säga och dessutom ger det mig en inblick i hur de tänker och gör det lättare för mig som vuxen att förstå varför det ibland blir så tokigt som det blir.....
Dessutom får jag en känsla av att tonåringar sällan upplever att vuxna tar sig tid att lyssna vilket bara är att beklaga de vuxna...det är de som missar nåt!!
Igår satt vi och pratade mycket om detta med självkänsla och självförtroende då det förstnämnda är en bristvara hos dotra...naturligtvis har vi vuxna runt henne ett ansvar där...har vi talat om tillräckligt för henne att hon är betydelsefull för den hon är och inte för det hon gör? Överlag är nog vi människor dåliga på att tala om det för varandra....
Nå, när vi sitter där i den gassande solen så säger hon plötsligt...Vem/vad är viktigast i Ditt liv??? Svaret på den frågan ger hon samtidigt men jag tänker utveckla mig lite innan Ni får svaret för det är intressant att tänka på den frågan. Fundera lite innan Ni läser vidare...
Genast börjar man ju tänka på barnen, bostad, familj, vänner, inkomst, hälsa och så vidare....men det finns faktiskt nåt som är viktigare än allt detta jag räknat upp. Nåt som måste fungera för att resten av livet ska snurra, problemet att det som är viktigast i vårt liv är det vi kanske oftast missköter mest...oss själva!
Jag är naturligtvis viktigast i mitt liv...eller borde vara! Första tanken kanske blir...Gud, så egoistiskt..men tänk lite till...tycker man inte om sig själv eller trivs med sig själv då är det svårt att ta vara på resten av livet.
Man måste ta till vara sina egna gåvor, för gåvor har vi alla fått av olika slag, alla kan inte vara bra på samma saker. Vi måste sluta jämföra oss med varandra och inse att det råmaterial vi fått av oss själva är det vi har...och det är jag.
Sen kan jag tillföra influenser från andra och annat....jag kan sätta på kroppen och själen kläder som antingen är jag eller som är nån annan...jag kan sminka mig så jag ser ut som nån annan men likväl är det bara jag innanför...och om jag inte tycker om mig själv så spelar det yttre absolut ingen roll.....allt skiner igenom den yttre masken!
Ju äldre man blir ju mer inser man detta...att våga vara sig själv åtminstone känner jag så och jag är glad för det. Jag vill vara den jag är....se ut som jag vill....göra som jag vill...tycka vad jag vill....och det är underbart att få göra det!!
Imponerad blir jag dock när denna lilla tonårstjej tänker som hon gör, hon som är beroende av vad kompisarna tycker och gör....hon som gärna vill ha alla de senaste trendkläderna....hon som vill vara snyggast och smalast....tuffast och mest omtyckt...populärast bland killarna...ja, hon är allt detta som alla tonårstjejer är och har varit genom tiderna.
Kommer det nån gång att vara tufft att vara en tänkande människa...att vara filosofisk....att fundera på livets djupa frågor...att visa att man har en intelligent hjärna och inte bara en snygg frisyr?
I vilket fall så hade vi en av våra pratdagar igår, alltid lika trevligt. Jag älskar att prata med tonåringar för de har så himla mycket klokt att säga och dessutom ger det mig en inblick i hur de tänker och gör det lättare för mig som vuxen att förstå varför det ibland blir så tokigt som det blir.....
Dessutom får jag en känsla av att tonåringar sällan upplever att vuxna tar sig tid att lyssna vilket bara är att beklaga de vuxna...det är de som missar nåt!!
Igår satt vi och pratade mycket om detta med självkänsla och självförtroende då det förstnämnda är en bristvara hos dotra...naturligtvis har vi vuxna runt henne ett ansvar där...har vi talat om tillräckligt för henne att hon är betydelsefull för den hon är och inte för det hon gör? Överlag är nog vi människor dåliga på att tala om det för varandra....
Nå, när vi sitter där i den gassande solen så säger hon plötsligt...Vem/vad är viktigast i Ditt liv??? Svaret på den frågan ger hon samtidigt men jag tänker utveckla mig lite innan Ni får svaret för det är intressant att tänka på den frågan. Fundera lite innan Ni läser vidare...
Genast börjar man ju tänka på barnen, bostad, familj, vänner, inkomst, hälsa och så vidare....men det finns faktiskt nåt som är viktigare än allt detta jag räknat upp. Nåt som måste fungera för att resten av livet ska snurra, problemet att det som är viktigast i vårt liv är det vi kanske oftast missköter mest...oss själva!
Jag är naturligtvis viktigast i mitt liv...eller borde vara! Första tanken kanske blir...Gud, så egoistiskt..men tänk lite till...tycker man inte om sig själv eller trivs med sig själv då är det svårt att ta vara på resten av livet.
Man måste ta till vara sina egna gåvor, för gåvor har vi alla fått av olika slag, alla kan inte vara bra på samma saker. Vi måste sluta jämföra oss med varandra och inse att det råmaterial vi fått av oss själva är det vi har...och det är jag.
Sen kan jag tillföra influenser från andra och annat....jag kan sätta på kroppen och själen kläder som antingen är jag eller som är nån annan...jag kan sminka mig så jag ser ut som nån annan men likväl är det bara jag innanför...och om jag inte tycker om mig själv så spelar det yttre absolut ingen roll.....allt skiner igenom den yttre masken!
Ju äldre man blir ju mer inser man detta...att våga vara sig själv åtminstone känner jag så och jag är glad för det. Jag vill vara den jag är....se ut som jag vill....göra som jag vill...tycka vad jag vill....och det är underbart att få göra det!!
Imponerad blir jag dock när denna lilla tonårstjej tänker som hon gör, hon som är beroende av vad kompisarna tycker och gör....hon som gärna vill ha alla de senaste trendkläderna....hon som vill vara snyggast och smalast....tuffast och mest omtyckt...populärast bland killarna...ja, hon är allt detta som alla tonårstjejer är och har varit genom tiderna.
Kommer det nån gång att vara tufft att vara en tänkande människa...att vara filosofisk....att fundera på livets djupa frågor...att visa att man har en intelligent hjärna och inte bara en snygg frisyr?
Stilla dag
Vaknade i morse av att en envis fluga for omkring som en galning i sovrummet och jag förbannade genast min sambo som hade åkallat detta monster genom att sitta i fåtöljen igår och säga att...
"Vi har inte blivit väckta av några flugor härute i år?!"
Nu har jag blivit det, visserligen var klockan nästan halv åtta så det var ju ingen katastrof. Styvdotra verkar dock inte låta sig störas av den surrande saken men å andra sidan kanske han flög ut med mig. Vi har ju dessutom bara Lisa Katt med oss den här veckan, husse vill ju ha sällskap av Kajsa Katt i stan, och Lisa gör sig icke besvär med att försöka fånga en fluga...ska hon fånga nåt får det allt bli i storlek av en fågel åtminstone!!
Igår satte raringen upp hyllorna i köket som jag bett om en tid, det är synnerligen bra när det ska komma folk på besök för då ramlar tummen ur ett tag!!
Nu är det så himla fint i köket, tänk vad några hyllor kan göra!!!! Ska städa av lite här idag ifall vår Herre inte är på humör i morgon när mina goda vänner från Lunar kommer. Visserligen sa de nyss på radion att det skulle bli fint väder i morgon men å andra sidan så sa dom ju också att det skulle bli så dåligt i helgen som gick...och så illa var det då inte jag såg solen nästan hela helgen och härute hade det då rakt itne kommit en droppe för det var bara att dra fram slangen när vi kom ut igår.
I slutet på april köpte jag 3 ynkliga pelargonsticklingar som jag planterade om i två stora urnor tillsammans med hänglobelia. 2 av sticklingarna var av en sort som heter Chocolatmint och doftar alldeles underbart av bladen den tredje doftar också underbart men jag kan inte identifiera vad det doftar så jag har ingen aning om vad det är för sorts pelargon men det spelar mindre roll för de är så vackra. De har växt till sig nåt allldeles otroligt, nedan är en bild jag tog för några veckor sen och de har inte blivit mindre. Båda sorterna blommar dessutom vilket gör mig stolt för kvinnan jag köpte dom av sa att Du får knappast chokladminten att blomma!!!!
Bortanför bänken står en Ballongblomma som jag köpte för några veckor sedan borta på Sätrabrunns lilla trädgård då var den liten och ynklig, här på bilden ser den ju ganska årktig ut men det är inget mot vad den är nu...ska senare idag ta en bild och lägga in. Det är en fantastisk blomma som är släkt med den lilla frukten physalis. Blommorna har en fantastisk blå färg!
Nej, nu ska jag väl ut och ta hand om disken innan jag bänkar mig framför Våra bästa år och ser hur det går för Patrick på klipphyllan. Förövrigt är jag glad att de bytte ut Belle igen....denna tjej passar bra mycket bättre för rollen än den tjej som gjorde endast några avsnitt!
På återhörande!
"Vi har inte blivit väckta av några flugor härute i år?!"
Nu har jag blivit det, visserligen var klockan nästan halv åtta så det var ju ingen katastrof. Styvdotra verkar dock inte låta sig störas av den surrande saken men å andra sidan kanske han flög ut med mig. Vi har ju dessutom bara Lisa Katt med oss den här veckan, husse vill ju ha sällskap av Kajsa Katt i stan, och Lisa gör sig icke besvär med att försöka fånga en fluga...ska hon fånga nåt får det allt bli i storlek av en fågel åtminstone!!
Igår satte raringen upp hyllorna i köket som jag bett om en tid, det är synnerligen bra när det ska komma folk på besök för då ramlar tummen ur ett tag!!
Nu är det så himla fint i köket, tänk vad några hyllor kan göra!!!! Ska städa av lite här idag ifall vår Herre inte är på humör i morgon när mina goda vänner från Lunar kommer. Visserligen sa de nyss på radion att det skulle bli fint väder i morgon men å andra sidan så sa dom ju också att det skulle bli så dåligt i helgen som gick...och så illa var det då inte jag såg solen nästan hela helgen och härute hade det då rakt itne kommit en droppe för det var bara att dra fram slangen när vi kom ut igår.
I slutet på april köpte jag 3 ynkliga pelargonsticklingar som jag planterade om i två stora urnor tillsammans med hänglobelia. 2 av sticklingarna var av en sort som heter Chocolatmint och doftar alldeles underbart av bladen den tredje doftar också underbart men jag kan inte identifiera vad det doftar så jag har ingen aning om vad det är för sorts pelargon men det spelar mindre roll för de är så vackra. De har växt till sig nåt allldeles otroligt, nedan är en bild jag tog för några veckor sen och de har inte blivit mindre. Båda sorterna blommar dessutom vilket gör mig stolt för kvinnan jag köpte dom av sa att Du får knappast chokladminten att blomma!!!!
Bortanför bänken står en Ballongblomma som jag köpte för några veckor sedan borta på Sätrabrunns lilla trädgård då var den liten och ynklig, här på bilden ser den ju ganska årktig ut men det är inget mot vad den är nu...ska senare idag ta en bild och lägga in. Det är en fantastisk blomma som är släkt med den lilla frukten physalis. Blommorna har en fantastisk blå färg!
Nej, nu ska jag väl ut och ta hand om disken innan jag bänkar mig framför Våra bästa år och ser hur det går för Patrick på klipphyllan. Förövrigt är jag glad att de bytte ut Belle igen....denna tjej passar bra mycket bättre för rollen än den tjej som gjorde endast några avsnitt!
På återhörande!
Märkligt väder!
Solen kommer och går...igår kom det några konstiga regnskurar från moln som inte existerade! Nåja, vi fick bättra på våra brännor lite!
Veckan som gått har varit ganska lugn och trivsam. I onsdags var vi till svärmor och klippte gräs, svärmor är dock itne hemma utan i Funland men kommer hem i morgon och vi får väl hoppas att hon uppskattar insatsen från oss alla, ja..min insats var mycket liten för jag hann aldrig fram till gräsklipparen men nån måste ju vara arbetsledare också!
Igår hade jag blivit lovad att inte behöva förflytta mig utanför torptomten och så blev det..nästan. Vi tog en promenad i skogen för att se hur blåbären såg ut, de var små ska man plocka blåbär så får man ta med förstoringsglas, men vi väntar ltie till så kanske det kommer rejält med regn och de kan växa till sig lite. Jag vill ju gärna ha nån liter i alla fall för dels är det gott med drottningssylt och dels är blåbärspaj ganska så smarrigt!
Hallon behöver man ju till drottningssylt och det har vi plockat en hel del, 11 liter finns nu i frysen och Micke håller just på att trimma bakom lidret så vi kan plocka alla hallon där utan bli attackerade av brännässlorna.
Hallon är mitt absoluta favoritbär och om nu dotra bestämmer sig för att vi ska vara kvar härute i torpet till i morgon ja, då blir det hallonpaj till kvällen!
Nu ut i solen!!!
Veckan som gått har varit ganska lugn och trivsam. I onsdags var vi till svärmor och klippte gräs, svärmor är dock itne hemma utan i Funland men kommer hem i morgon och vi får väl hoppas att hon uppskattar insatsen från oss alla, ja..min insats var mycket liten för jag hann aldrig fram till gräsklipparen men nån måste ju vara arbetsledare också!
Igår hade jag blivit lovad att inte behöva förflytta mig utanför torptomten och så blev det..nästan. Vi tog en promenad i skogen för att se hur blåbären såg ut, de var små ska man plocka blåbär så får man ta med förstoringsglas, men vi väntar ltie till så kanske det kommer rejält med regn och de kan växa till sig lite. Jag vill ju gärna ha nån liter i alla fall för dels är det gott med drottningssylt och dels är blåbärspaj ganska så smarrigt!
Hallon behöver man ju till drottningssylt och det har vi plockat en hel del, 11 liter finns nu i frysen och Micke håller just på att trimma bakom lidret så vi kan plocka alla hallon där utan bli attackerade av brännässlorna.
Hallon är mitt absoluta favoritbär och om nu dotra bestämmer sig för att vi ska vara kvar härute i torpet till i morgon ja, då blir det hallonpaj till kvällen!
Nu ut i solen!!!
Kackerlackorna
Av JO NesbØ är en av de bästa deckarna jag läst på jättelänge! Kul dessutom för han var helt ny för mig, eftersom jag konsumerar en hel del deckare så börjar ju de gamla bekantskaperna ta slut och man måste hitta nya jaktmarker!
Harry Hole som är huvudperson i dessa deckare framstår nog inte som en speciellt sympatisk kille men han vinner i längden. I denna bok som är den andra i serien så får han åka till Thailand och utreda ett mord som kan göra stor skandal i Norge....ambassadören i Bangkok hittas mördad på ett motell naturligtvis inte ett vanligt motell som Scandic eller så utan snarare ett horhus.
Man får följa med i en snårig historia med barnporr och pedofili samt girighet!
Jag streckläste den mer eller mindre och ska nu straxt ge mig in på en andra Harry Hole. Tyvärr har jag inte fått dom i ordning men det får gå, jag kan inte vänta till på måndag då jag får resterande....jag måste gå ut i solen och och läsa!!
Är det någon där?
av Marian Keyes....hon har överträffat sig själv denna gång och då menar jag tyvärr inte nåt positivt!
Jag tror att jag läst samtliga hennes böcker och tyckt att de varit riktigt underhållande men denna....den läste jag bara slut genom ren och skär envishet!
Det är samma dravel genom hela boken och den är tjock...just nu känns det som att jag aldrig mer kommer att läsa en bok av henne!!
Den handlar givetvis om en av systrarna Walsh från Irland som träffar sin drömman och senare blir änka genom en bilolycka. Hon försöker på kontakt på alla möjliga vis med honom på andra sidan genom medier och annat medan hon jobbar på ett kosmetikaföretag på PR-konsult.
Nej....denna bok bör bara läsas när all annan litteratur är slut!
Partyt är över!
Festen i lördags gick jättebra...allt smakade gott och alla verkade ha trevligt!! Åtminstone ville de inte gå hem och det brukar väl vara ett tecken på trevlighet?
Vid två så sa jag faktiskt ifrån att nu är det dags att packa ihop och gå hem....eller min yngste son som agerade chaufför hela kvällen körde hem de sista gästerna, Sedan körde han oss till torpet och vid halv fyra tror jag att jag sov.....
Igår var en lite seg dag, vill väl inte direkt erkänna/påstå att jag var bakis men man blir ju seg av att hålla igång på detta vis!
Nu tänker jag inte ordna nåt förrän första helgen i augusti då jag hoppas att alla våra kära nätvänner kommer för att besöka oss i torpet!
Vi brukar ju ha träffen i samband med Power Meet men i år fungerade inte det då flera jobbade och inte kunde få semester!
Vi hörs när vi råkas...har inte bestämt om jag ska ta med mig datorn till torpet eller inte ;)
Jenny S
av Denise Rudberg,
Återigen en bok som jag mer eller mindre streckläste. Visserligen itne så tjock så det gick ganska snabbt men oj, vad bra den var!
Jag vet inte om man kan stoppa in den i ChickLitfacket men jag tror det även om jag nånstans kände ett större djup i den än vad man gör i vanlig chicklit men kanske beror det på min erfarenhet av att bli bedragen av sin älskade och en sk vän?
Den handlar alltså om ett par som varit tillsammans sedan tonåren och verkar ha det gott! Mannen fyller år och hon ordnar en överraskningfest som slutar med att de har vild sex under hela natten. På måndagen när hon kommer hem från jobbet ligger det ett brev som postats på fredagen där han talar om att han inte älskar henne längre utan vill gå vidare. Hon ringer sin bästa vän som absolut itne vill prata med henne och ganska snart inser hon....hennes tvä bästa vänner har bedragit henne!!
Hon rymmer till Stockholm och där får man följa henne när hon kämpar på med jobb och bostad....och jag bara njuter av läsningen!
Återigen en bok som jag mer eller mindre streckläste. Visserligen itne så tjock så det gick ganska snabbt men oj, vad bra den var!
Jag vet inte om man kan stoppa in den i ChickLitfacket men jag tror det även om jag nånstans kände ett större djup i den än vad man gör i vanlig chicklit men kanske beror det på min erfarenhet av att bli bedragen av sin älskade och en sk vän?
Den handlar alltså om ett par som varit tillsammans sedan tonåren och verkar ha det gott! Mannen fyller år och hon ordnar en överraskningfest som slutar med att de har vild sex under hela natten. På måndagen när hon kommer hem från jobbet ligger det ett brev som postats på fredagen där han talar om att han inte älskar henne längre utan vill gå vidare. Hon ringer sin bästa vän som absolut itne vill prata med henne och ganska snart inser hon....hennes tvä bästa vänner har bedragit henne!!
Hon rymmer till Stockholm och där får man följa henne när hon kämpar på med jobb och bostad....och jag bara njuter av läsningen!
Beröringen
av Colleen McCullough som för många år sen slog igenom med sin bok Törnfåglarna.
Jag har läst flera böcker av henne men denna är nog en av de bästa! Många sidors härlig läsning.
Den handlar om en kvinna som endast 16 år blir förd/såld till Australien för att gifta sig med sin kusin som hon inser att hon inte alls kan älska. Hon genomgår två graviditeter med havandskapsförgiftning och sedan slipper hon umgänget i den äktenskapliga sängen...till hennes stora glädje.
Hon framställs som en kall och kärlekslös kvinna ända tills.....ja, läs boken så får Ni se.
Jag varnar definitivt för streckläsning!!
OFF!
Off är vad jag känner mig just nu! Är ganska trött på allt och alla...men det brukar ju ge sig!
Regnet vräker ner här i stan men det är ytterst välkommet, jag behöver då inte tänka på att vattna i torpet!
Tänka på helgen däremot måste jag göra....det är ju dags för 50-årsfest!! Jag har ju lovat att fixa allting men jag tänker då göra det enkelt för mig men det betyder ju inte att det inte blir bra!
Besvikelsen över händelser i helgen sitter fortfarande kvar i kroppen....jag verkligen avskyr när nån ljuger och far med osanning!!!
Ja...detta var då ingen munter blogg men jag återkommer när läget är ljusare!!!
Regnet vräker ner här i stan men det är ytterst välkommet, jag behöver då inte tänka på att vattna i torpet!
Tänka på helgen däremot måste jag göra....det är ju dags för 50-årsfest!! Jag har ju lovat att fixa allting men jag tänker då göra det enkelt för mig men det betyder ju inte att det inte blir bra!
Besvikelsen över händelser i helgen sitter fortfarande kvar i kroppen....jag verkligen avskyr när nån ljuger och far med osanning!!!
Ja...detta var då ingen munter blogg men jag återkommer när läget är ljusare!!!
Dödsspiralen
Det blev en angenäm bekantskap även om det tog sin lilla tid att komma igenom de 399 sidorna.
Maria Kallio är en polis i Esbo och synnerligen höggravid när en ung konståkerska hittas mördad. Ihjälslagen med sina egna skridskor. Maria har nyligen varit och sett en uppvisning med just denna unga tjej och blivit mycket betagen av hennes åkning.
Sedan följer en lång kamp mot tiden...ska hon hinna lösa detta mord innan hon går på föräldraledighet??
Jag gillar Lehtolainens sätt att berätta, man känner genast att man vet hur Maria tänker och fungerar. Man blir kompis med henne skulle jag vilja påstå. Hon låter Maria göra alla möjliga och omöjliga upptåg...utsätter henne verkligen för fara!
Jag vill definitivt läsa mer om Maria Kallio och av Leena Lehtolainen!
Är jag orättvis...
...när jag tycker att man har ett eget ansvar som låntagare ?
Man kan inte bara skylla på att bankerna lånar ut hur mycket som helst och sedan fundera på hur man ska bära sig åt när räntorna höjs?
Man kan inte ta ett lån så att man inte har några marginaler! Så ekonomiskt sinnad måste man väl ändå vara så man förstår att detta ränteläge vi haft under 2000-talet inte är ett helt normalt ränteläge? Vi har haft otroligt låga räntor!!
Detta kan inte ha undgått någon i min ålder tycker jag!
Själv minns jag med fasa när jag med min dåvarande man köpte ett hus 1988 och räntorna drog upp på över 20% då kan jag säga att det var smått panik...men att räntan höjs med 0,25 procentandelar det får inte spräcka en privatbudget...då anser jag att man själv varit med och förlånat sig!!!
Sen är jag fullt medveten om att bankerna är mer än villiga att låna ut pengar när räntorna är låga...men...vi har alla ett eget ansvar också!!!
Tyck gärna till......jag kanske är otroligt orättvis?????
Helt såld!
Ja, det är precis vad jag är på ENJO!! Helt otroliga produkter som är miljövänliga ända från början till slut och som till råga på allt fungerar!!!
Förra gången jag var på demonstration så köpte jag det så kallade kökssetet vilket består av en disktrasa, en torkduk och en kökshandske. Man använder endast kallt vatten och sen går man loss på disken och jag lovar det blir rent...även den fetaste stekpanna blir torr och fin..nästan som ny!!!
Det består av sk kallade microfibrer som bara liksom suger åt sig all smuts och allt fett! När man är färdig så sköljer man ren trasan med lite olivtvål och varmt vatten och även trasan blir som ny!!!
I helgen ska jag prova handsken som är i samma material för vi ska ju till stan och där ska det städas kök kan jag lova!! Dessa produkter ska verkligen få visa vad de går för!!! Igår fick jag som värdinna deras moppstativ om jag köpte deras golvduk för fukt vilket jag naturligtvis gjorde direkt!! Så nästa gång ska jag köpa golvduken för torrstäd....den liksom bara suger åt sig dammet...ungefär som de däringa dammvipporna som finns/fanns!!!
Jag bara älskar dessa grejer...och i morse när jag stod och diskade efter gårdagen så insåg jag att diskning kan vara avkopplande! Man får nämligen inte gnugga med detta material för då trycker man till fibrerna och de kan inte fånga upp smutsen...utan jag stod där och bara smekte disken ren och det var helt underbart avstressande...jag hoppas det håller i sig för disk har då varit upphov till mycket stress hos mig! Hårda tag med diskborsten och hett vatten som förstör mina "vackra händer" och massor av diskmedel som förstör miljön både vid tillverkning och användning!!!
Ja...jag säger bra...när hösten kommer och allt återgår till det normala ska jag kolla med FK om man får tjäna några pengar medan man är sjukskriven....om detta skulle kunna gå att ordna som nån form av arbetsträning eller på nåt vis....jag vill verkligen ut och frälsa världen..eller åtminstone Västerås med dessa otroliga produkter!
För Er som missade partyt igår...de kommer mera!!!!!!
Förra gången jag var på demonstration så köpte jag det så kallade kökssetet vilket består av en disktrasa, en torkduk och en kökshandske. Man använder endast kallt vatten och sen går man loss på disken och jag lovar det blir rent...även den fetaste stekpanna blir torr och fin..nästan som ny!!!
Det består av sk kallade microfibrer som bara liksom suger åt sig all smuts och allt fett! När man är färdig så sköljer man ren trasan med lite olivtvål och varmt vatten och även trasan blir som ny!!!
I helgen ska jag prova handsken som är i samma material för vi ska ju till stan och där ska det städas kök kan jag lova!! Dessa produkter ska verkligen få visa vad de går för!!! Igår fick jag som värdinna deras moppstativ om jag köpte deras golvduk för fukt vilket jag naturligtvis gjorde direkt!! Så nästa gång ska jag köpa golvduken för torrstäd....den liksom bara suger åt sig dammet...ungefär som de däringa dammvipporna som finns/fanns!!!
Jag bara älskar dessa grejer...och i morse när jag stod och diskade efter gårdagen så insåg jag att diskning kan vara avkopplande! Man får nämligen inte gnugga med detta material för då trycker man till fibrerna och de kan inte fånga upp smutsen...utan jag stod där och bara smekte disken ren och det var helt underbart avstressande...jag hoppas det håller i sig för disk har då varit upphov till mycket stress hos mig! Hårda tag med diskborsten och hett vatten som förstör mina "vackra händer" och massor av diskmedel som förstör miljön både vid tillverkning och användning!!!
Ja...jag säger bra...när hösten kommer och allt återgår till det normala ska jag kolla med FK om man får tjäna några pengar medan man är sjukskriven....om detta skulle kunna gå att ordna som nån form av arbetsträning eller på nåt vis....jag vill verkligen ut och frälsa världen..eller åtminstone Västerås med dessa otroliga produkter!
För Er som missade partyt igår...de kommer mera!!!!!!
Inte mycket!
Nej, här händer inte mycket och det passar mig utmärkt!
Ikväll ska vi dock ha party här eller rättare sagt kurs i hur man städar och grejar miljövänligt!
Ikväll ska vi dock ha party här eller rättare sagt kurs i hur man städar och grejar miljövänligt!
Inte mycket!
Nej, här händer inte mycket och det passar mig utmärkt!
Ikväll ska vi dock ha party här eller rättare sagt kurs i hur man städar och grejar miljövänligt!
Ikväll ska vi dock ha party här eller rättare sagt kurs i hur man städar och grejar miljövänligt!
