Glad idag!
Nu var det ett tag sedan jag skrev igen. I och för sig har jag aldrig lovat att vara en trogen dagboksskrivare och jag skriver i första hand för min egen skull. Nog förstår jag att för att få dagliga läsare så måste man vara lite mera frekvent i sitt skrivande!
Idag är jag dock riktigt glad. Denna vecka har jag övervunnit en stor rädsla, detta att söka jobb. Förra veckan på kursen fick vi sätta oss och söka på nätet och jag hittade raskt ett jobb som jag egentligen haft länge i bakhuvudet. Demonstratris...men jag hade glömt bort det.
Förra hösten eller nåt var min bonusdotter och jag på COOP och handlade och då frågade en av "tanterna" där om jag inte skule vilja prova på att vara demonstratris själv. Neej, sa jag det är inget jag funderat på men frågan låg där och gnagde i bakhuvudet, föll i glömska men kom fram förra torsdagen då jag hittade ett sånt jobb på Platsbanken.
I måndags innan jag gick iväg till kursen så ringde jag företaget och fick prata med en mycket trevlig kvinna, hon var inte ett dugg snobbig eller otrevlig, tvärtom mycket vänlig och tillmötesgående. Dock hade denna kvinna inte hand om rekryteringen av personal ute i landet utan bara i Stockholm men hon skulle be sin kollega att kontakta mig men hon tyckte också att jag skulle skriva ett mejl vilket jag också gjorde!!
Ännu idag hade jag inte hört nåt så jag tänkte...det är väl lika bra att jag ringer igen...antingen tycker de att jag är påstridig eller också inser de att jag är intresserad. Vilket de tyckte vet jag inte men jag blev minst lika trevligt bemött idag av rätt kvinna som dessutom hade en humor inneboende som jag tyckte om. Hon berättade att deras Västeråsansvarige skulle komma till kontoret i Stockholm idag så hon skulle genast överlämna mig till henne. Så...nu kan jag bara sitta här och vänta på att hon ska ringa mig för en intervju och en inbokning för en provdemo!! Det ska bli sååå roligt!
Av detta har jag lärt mig att man måste våga lite extra ibland....sen får vi se om det ger nåt resultat!!
Hej för idag....vi kanske syns bakom kexen på COOP nästa gång :P
Idag är jag dock riktigt glad. Denna vecka har jag övervunnit en stor rädsla, detta att söka jobb. Förra veckan på kursen fick vi sätta oss och söka på nätet och jag hittade raskt ett jobb som jag egentligen haft länge i bakhuvudet. Demonstratris...men jag hade glömt bort det.
Förra hösten eller nåt var min bonusdotter och jag på COOP och handlade och då frågade en av "tanterna" där om jag inte skule vilja prova på att vara demonstratris själv. Neej, sa jag det är inget jag funderat på men frågan låg där och gnagde i bakhuvudet, föll i glömska men kom fram förra torsdagen då jag hittade ett sånt jobb på Platsbanken.
I måndags innan jag gick iväg till kursen så ringde jag företaget och fick prata med en mycket trevlig kvinna, hon var inte ett dugg snobbig eller otrevlig, tvärtom mycket vänlig och tillmötesgående. Dock hade denna kvinna inte hand om rekryteringen av personal ute i landet utan bara i Stockholm men hon skulle be sin kollega att kontakta mig men hon tyckte också att jag skulle skriva ett mejl vilket jag också gjorde!!
Ännu idag hade jag inte hört nåt så jag tänkte...det är väl lika bra att jag ringer igen...antingen tycker de att jag är påstridig eller också inser de att jag är intresserad. Vilket de tyckte vet jag inte men jag blev minst lika trevligt bemött idag av rätt kvinna som dessutom hade en humor inneboende som jag tyckte om. Hon berättade att deras Västeråsansvarige skulle komma till kontoret i Stockholm idag så hon skulle genast överlämna mig till henne. Så...nu kan jag bara sitta här och vänta på att hon ska ringa mig för en intervju och en inbokning för en provdemo!! Det ska bli sååå roligt!
Av detta har jag lärt mig att man måste våga lite extra ibland....sen får vi se om det ger nåt resultat!!
Hej för idag....vi kanske syns bakom kexen på COOP nästa gång :P
Hur är det egentligen?
Ja, det är en fråga jag ofta ställer mig...när ska jag agera, när är det dags för personliga möten?
Mamma och jag har en mycket regelbunden kontakt per telefon men är det kanske dags för ett möte?
Vi bor så långt ifrån varandra, det är 45 mil mellan Västerås och Alvesta det är inte gjort på en kvart att ta sig dit och det är inte heller gratis! Nog för att min mamma är värd varje krona som ett besök kostar men jag ska kunna ta dom pengarna från nånstans också.
Påringningar kommer från både far och bror...men för att citera Thomas Di Leva...Vem ska jag tro på.....
Mammas blodvärde var förra veckan nere under nittio vilket innebar att hon fick påfyllning. Hon mådde dessutom mycket dåligt, hon var trött och hängig och saknade all energi. Det visade sig då att hon hade någon form av inflammation i bihålorna och fick antibiotika mot det. Nu hoppas jag att det är det som gjort henne mycket trött senaste tiden.
Jag försöker inte leka struts och tro att hon inte kan bli trött av sjukdomen i sig för det vet jag men jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att allt behöver inte bero på sjukdomen och man behöver inte måla fan på väggen genast! Nå, igår gjordes en ny provomgång så vi får väl se vad det visade!!
Jag har sökt ivrigt på nätet om detta med järnvärde. De flesta verkar blanda ihop det med blodvärde och tro att det är samma sak.....det är det inte!!!
Blodvärdet för en kvinna ska ligga på minst 120 och järnvärdet ska vara minst 10 *uppgifter hittade på nätet* Min mammas blodvärde brukar ligga runt 85 när hon kommer på provtagning....järnvärdet senast prov togs var 4475.
Så nu ska hon få nån form av behandling mot detta för det är givetvis inte hälsosamt med detta enorma värde.
Hon ska också sluta med sprutorna hon tar som är ett dopningsmedel, läkarna anser att dessa inte ger önskvärd effekt och att det då är onödigt vilket jag absolut kan hålla med om!!
En fråga fortfarande som mal i huvudet är....gjorde det nån nytta att operera bort mjälten?? Det var ju ett frivilligt val mamma gjorde så det är ingen som kan ställas till svar för det....men alla frågor som börjar med om är jobbiga nu!!
Nå, ikväll ska jag ringa och hära hur det är med henne!!
Mamma och jag har en mycket regelbunden kontakt per telefon men är det kanske dags för ett möte?
Vi bor så långt ifrån varandra, det är 45 mil mellan Västerås och Alvesta det är inte gjort på en kvart att ta sig dit och det är inte heller gratis! Nog för att min mamma är värd varje krona som ett besök kostar men jag ska kunna ta dom pengarna från nånstans också.
Påringningar kommer från både far och bror...men för att citera Thomas Di Leva...Vem ska jag tro på.....
Mammas blodvärde var förra veckan nere under nittio vilket innebar att hon fick påfyllning. Hon mådde dessutom mycket dåligt, hon var trött och hängig och saknade all energi. Det visade sig då att hon hade någon form av inflammation i bihålorna och fick antibiotika mot det. Nu hoppas jag att det är det som gjort henne mycket trött senaste tiden.
Jag försöker inte leka struts och tro att hon inte kan bli trött av sjukdomen i sig för det vet jag men jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att allt behöver inte bero på sjukdomen och man behöver inte måla fan på väggen genast! Nå, igår gjordes en ny provomgång så vi får väl se vad det visade!!
Jag har sökt ivrigt på nätet om detta med järnvärde. De flesta verkar blanda ihop det med blodvärde och tro att det är samma sak.....det är det inte!!!
Blodvärdet för en kvinna ska ligga på minst 120 och järnvärdet ska vara minst 10 *uppgifter hittade på nätet* Min mammas blodvärde brukar ligga runt 85 när hon kommer på provtagning....järnvärdet senast prov togs var 4475.
Så nu ska hon få nån form av behandling mot detta för det är givetvis inte hälsosamt med detta enorma värde.
Hon ska också sluta med sprutorna hon tar som är ett dopningsmedel, läkarna anser att dessa inte ger önskvärd effekt och att det då är onödigt vilket jag absolut kan hålla med om!!
En fråga fortfarande som mal i huvudet är....gjorde det nån nytta att operera bort mjälten?? Det var ju ett frivilligt val mamma gjorde så det är ingen som kan ställas till svar för det....men alla frågor som börjar med om är jobbiga nu!!
Nå, ikväll ska jag ringa och hära hur det är med henne!!
