Läget är...

...ja, det som det ändå visste!!!

Senast mamma var inne och kollade värdena var förra veckan och då var värdena nere runt 75 så då fick hon två påsar med påfyllning!

Nästa gång hon ska in så ska hon också få nån form av behandling som ska rensa hennes kropp från järn. Det är ju så att hon får kolossalt höga järnvärden när hon får blodtransfusioner och det är givetvis inte bra för "ledningarna" att bi rostiga!!  Det ryktas om att den behandlingen inte är nåt vidare men....vad gör man inte som mamma säger!!

För övrigt är det väl ganska ledsamt eftersom mamma inte svarar på transfusionerna lika bra nu som hon gjorde tidigare och hon börjar väl själv säga nu att nedräkningen har börjat.

Inte vet jag hur det ska bli när mamma går bort...hur klarar man det?  Jag försöker att inte tänka så mycket på den biten utan att leva för dagen och vara glad för varje dag hon finns med oss.


Oj...ibland räcker inte tiden till!

Inte orken heller!

Trots att nu skolan började och alla kom hemifrån så har jag inte riktigt orkat blogga.

Vad händer hos Kajsalisa nu då?

Till att börja med så har jag börjat på en kurs där jag med hjälp av Försäkringskassan och Arbetsförmedligen ska reda på hur mycket jag orkar jobba och vad jag kan jobba med. Kursen kommer att pågå fram till slutet på november och det är ingen stress med att komma ut på en arbetsplats. Det går mycket ut på att ordna nåt som fungerar i längden så de slipper se en igen. Jag gillar den tanken måste jag erkänna! Senast idag var jag på en träff med min handläggare på AF och det kändes hur bra som helst.

Annars har livet sin gilla gång!