Sakta men säkert känner jag att livet håller på att återvända och jag börjar förstå att jag kommer att överleva denna förbannade influensa! Jag hostar fortfarande så det känns som att lugnorna ska sprängas men inser att nånstans bakom alla volanger finns det fortfarande levande magmuskler för träningsvärk har jag inte. Däremot värk i hela kroppen, tänk Er tandvärk i varenda liten led...då är Ni nära. Detta har betytt att jag medicinerat kraftig under denna vecka så nu är jag så illamående, precis som jag alltid blir av just citodon och huvudvärk.....bakfylla helt enkelt!

För den som nu inte känner mig så är mycket tabletter för mig två citodon vid sänggående och en panodil på morgonen samt noskapin 3 gånger om dagen och detta har pågått i fyra dagar. Minns inte om jag berättade att min nye fantastiske doktor berättade att ofta så är just fibromyalgipatienter extra känsliga för medicin och det skulle ju förklara varför jag mår som jag gör när jag ta värktabletter!!

Näe, nu lämnar vi detta ämne för det är ju inte brukligt att jag hänger mig så hängivet åt sjukdomar i min blogg men....denna vecka har jag varit sjuk och då måste det få gnällas ;)

Nu, bara jag rapporterat klart, ska jag och Blivande ta oss ner till bilen och åka en kilometer österut för att förhoppningsvis få klippa mina raka lockar. Några tjejer på Frisörprogrammet har idag fått låna en salong där de har drop-in och alla insamlade pengar går till Barncancerfonden...sånt gillar jag!!!!
De finns på facebook och heter Ett klipp för barncancerfonden!

Sen rekommenderar jag ju förstås Er att läsa stafettnovellen som håller på att bli en riktigt nagelbitare ;)