Livstecken från Kajsalisa!!
Först ska jag skriva lite om hälsan och det är helt och hållet frivilligt att läsa om det...jag skriver med överstruken text så vet Ni vilket Ni inte ska läsa om Ni tycker det är tjatigt!!
Jag ska lägga mig en stund på spikmattan får vi se om det blir nåt bättre!
Här fortsätter den lite mer positiva delen av min blogg.
I morgon bitti går vi upp tidigt för att åka till Ramnäs och måla svärmors fönster som sedan BM får åka upp på fredag och sätta i. Sedan ska Brumme-Lisa ta oss på en liten "hemlig" tur som jag verkligen ser fram emot!!
Igår funderade jag en del på livet också! Vad har jag gjort...hur blev det...
Den raden ser ganska dramatisk ut ser jag men det var inte alls så det var!
Igår var det nämligen på dagen 29 år sedan jag påbörjade min utbildning till postkassör på Postskolan som låg vid Fridhemsplan i Stockholm! Dagarna innan jag började så var min mamma och min moster uppe i Stockholm och dels lämnade lite av mina personliga saker som jag skulle komma att behöva och för att också hjälpa mig att komma tillrätta i min nya stad! Jag vill minnas att vi tog tunnelbanan in till Fridhemsplan och letade reda p skolan för att jag inte skulle komma att känna mig helt borta när det var dags...*kan det stämma moster?*.
Naturligtvis var jag säkert nervös när jag stegade på där den elfte augusti 1980 endast arton år gammal, men å andra sidan var jag nog mer orädd då! Ja, ett år tillbringade jag på den utbildningen och blev postkassör. Jag skulle kunna berätta mycket om den tiden men antagligen är Ni inte så intresserade!!
Däremot kan det vara på sin plats kanske och berätta för de yngre läsarna vad en postkassör är!!!
Förr i världen när Kajsalisa var liten så fanns det i de flesta tätorter med lite självrespekt nåt som kallades postkontor. (Jo, jag har till och med jobbat i Sura, Ramnäs, Ransta, Beckomberga sjukhus, Färingsö, Bromma Flygplats)
Där kunde man köpa ett frimärke, posta ett brev, betala en räkning, skicka ett paket, sätta in pengar om man hade för mycket, hämta olika försändelser. Man kunde fråga om vägen till det lokala FK-kontoret eller Apoteket. Den femtonde varje månad så var det stormöte just på postkontoren runt om i Sverige för då träffades alla pensionärer i samband med att de fick sin folkpension. Den tjugonde var det åter dags för stormöte men då var postkontoret fyllt med barnvagnar och skrikiga, snoriga småbarn!! Barnbidraget kom då på små gula avier, inte direkt in på nåt konto. Den 25:e kom sen den arbetsföra delen av landets befolkning för att på sina utbetalningskort hämta sin surt förvärvade inkomst....som dom sen kom tillbaka med den sista varje månad för att lämna tillbaka till postkassören som sen fick i uppdrag att fördela ut den till de olika betalningsmottagarna via inbetalningskort!
Det var alltså de där "tanterna" i den sk skottsäkra glasburen som kallades postkassörer!!! I folkmun ofta postkassörskor men själva kallade vi oss postkassörer!!
Idag sitter jag vid datorn och sköter de flesta av mina sk bankärenden själv, får jag ett paket får jag antingen hämta det på ICA-Ettan, Skallbergets tobak, ICA-Grytan eller på postcenter nere på Kopparlunden. Det gäller att ha bra syn och läsa noga på avin...eller sms'et.
På dessa 29 år har allt förändrats så otroligt mycket...ingen hade kunnat få mig att tro att det skulle se ut så här idag inom den postala världen när jag i oktober 1979 tog mina första stapplande steg som bbb på Visby 3. Bbb stod för brevbärarbiträde...sedermera blev jag Pkr- postkassör. En kort tid var jag pm - postmästare sen blev jag lbb - Lantbrevbärare sen blev jag bb - brevbärare och även P-fix..postfixare.
Jag måste här tillägga att när jag nu sitter och tittar i backspegeln så trivdes jag förbaskat bra på posten!!!
Sen blev det rejäla lappkast i in sk karriär...jag påbörjade utbildning inom svenska kyrkan men jobbade istället inom ungdomsvården. Tillbaka till posten några år samtidigt som jag jobbade på OK och som kontaktperson till en kille som invandrat från Iran. Sen blev det film inom Landstingets Kultur- och Utbildningsförvaltning...och nu är då tanken att bli IT-pedagog...jag gillar utmaningar!!
Oj, som sagt....fingrarna springer iväg med mig och helt plötsligt inser jag att nån längre blogg än så här vill Ni nog inte läsa men jag väljer ändå att stoppa in några bilder här på slutet!!

En söt liten blå blomma jag totalt tappat namnet på!

Vår ekorre verkar ha bytt bostad!

Solrosorna blommar för fullt! Ni ska få en bild på hela häcken senare!

Tomater...kommer vi att få massor! Antagligen kommer vi fram emot hösten att se ut som två tomater men det är ju gott när de är egenodlade!
Postcenter i Kopparlunden??
Nu har jag varit borta från sta´n för länge! :D
Men man saknar verkligen den gamla posten, det var bättre förr! :o)
Vackra bilder.
Gott att se dej skriva igen.
Kram Mick.
Det var spännande att läsa!
Kram
JAAAAA, det vore snällt om du ville göra det!
Tänk att jag inte tänkt på det:)
Kram
Många fina namn på ditt arbete. Tiden förändras vi med den och arbetet förändras.
Intressant att läsa vad du har gjort i ditt liv.
Kram Ingrid
Ja, gamla kära posten ja.. :)
Det var tider det!
De där tallarna ni har går som sagt inte av för hackor!
Så kul att läsa om din karriär. Min faster var pm i Klintehamn i många herrans år. En fasligt barsk dam, som höll sina kunder i herrans tukt och förmaning. Nåde den som inte uppförde sig på hennes postkontor.
/Ingrid
Vilka fina kort du har lagt ut:) Kram