...med ett plåster på rumpan..näe, det tror jag inte att det är men det verkar fungera ganska bra! Inte en enda gång har jag varit röksugen idag...alltså på riktigt!!

Däremot så dyker det ju upp situationer där jag känner att det rycker i rökarhanden...men bara jag väl kommer på att just ja...jag tillhör ju inte rökarna längre så går det bra!

Den största anledningen till att beslutet togs så här lite hastigt och lustigt var att jag upptäckte att jag faktiskt kunde vakna på nätterna med ångest och oro för både KOL och lungcancer! Att jag är lätt hypokondrisk det tror jag att jag nämnt i nåt tidigare inlägg...men med tanke på att jag har en pappa som fick sin första hjärtinfarkt nånstans i min ålder och sedan dess har gjort två bypassoperationer han opererades för lungcancer förra året och har diagnosen KOL, min mamma hade en infarkt vid bara dryga 40...allt detta gör att man inte ens behöver ha hypokondrisk läggning för att inse att nu får det vara nog....är någon i riskzonen så är det jag!!
Likväl så fortsätter jag att utsätta mig för detta medvetna självmordsförsök...för det är ju vad det är!!!

Jag som är så glad i livet och hela tiden har hävdat att det just är livsglädjen som fått mig att klara de sista fem åren!

Dock ska Ni veta att det finns också en stor sorg...det är en vän som följt mig sedan 1975 som jag nu gjort slut med...att den vännen gjort mig illa under dessa år är lite svårt att förstå och att tänka på för hur många gånger har han inte hjälpt mig....lugnat mig när det varit tufft....
Det är väl kanske lite som att leva i en relation med misshandel...tros allt illa vännen gör så stannar man kvar för det är tryggt!!

Ack, så vilseledande!!

Nå, nu hoppas jag av hela mitt hjärta att jag ska klara det här...jag SKA klara det här!! Första eldprovet blir på lördag då vi har en lunarträff här i Västerås!!!!