Uppdatering kommer att ske....

...under dagen!


Krossa bimbon!

Det här inlägget som Du just nu börjat läsa har legat i mitt bakhuvud länge och grott men idag tror jag att jag ska kunna få till den och den känns inte mindre angelägen än när jag började grunna på den!

Jag har under de senaste åren sett en tendens som gör mig orolig och fundersam och dessutom på ren svenska förbannad och besviken på mitt eget kön!!

För Er som är riktigt unga kan jag förstå att 1921 känns som ett mycket avlägset årtal men själv kan jag känna att det är inte alls längesen. Min mormor föddes 1908 och min farmor 1898 och visserligen var de gamla i ett barns ögon men så här i efterhand inser jag att de inte var det!

Vad är jag ute efter? Jo, 1921 alltså för mindre än 100 år sen så fick kvinnor rösträtt i Sverige och jag kan bara ana hur länge man kämpat för detta. 

1845 : Lika arvsrätt för kvinnor och män
1864 : Mannen förlorar laglig rätt att aga sin hustru
1919 : Allmän rösträtt införs för kvinnor, efter att männen haft det i tio år
1921 : Första valet där kvinnor får vara  med och rösta
1921 : Kvinnor blir myndiga  vid 21 års ålder
1935 : Kvinnor får lika hög folkpension som män
1960 : Införs lika lön för män och kvinnor i lagen
1965 : Våldtäkt inom äktenskapet förbjuds
1970 : Jämställdhet skrivs in i läroplanen
1975 : Ny abortlag införs, kvinnan bestämmer själv  t.o.m. 18:e veckan
1980 : Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet
1982 : Kvinnor får vid giftermål välja sitt eget eller mannens efternamn
1983 : Alla  yrken öppna för kvinnor
1994 : Sveriges riksdag är världens  mest jämställda , 144 ledamöter är kvinnor och 205 män
1998 : Lag om förbud av köp av sexuella tjänster
1998 : Lagen om kvinnofrid träder i kraft

Ovan här kan man se viktiga årtal för förändringar i jämställdheten. Läs och begrunda...

Tillbaka till min fundering....vad är det som håller på att hända i vårt samhälle just nu?

När jag ser mig omkring ser jag att det finns en massa kvinnor som håller på att förstöra det våra förmödrar har byggt upp. Många förfasades över Anna Anka när hon gjorde entré i våra teverutor tidigare i höstas men...jag gissar att det runt om i stugorna tyvärr satt alltför många och höll med henne lite i smyg!

Jag ser unga kvinnor som drömmer om att bli kända genom olika medier för att kunna träffa sina rika drömmän. Väldigt få verkar drömma om att bli kända för nån egenskap utöver utseende. De sitter i olika tevesoffor och slänger med sina långa hårmanar och fladdrar med sina mascaratyngda ögonfransar och naglarna...ja, de behöver vi väl inte ens prata om! Alla ser ungefär lika ut men det har Ni kanske redan lagt märke till när Ni går på stan?

Varför har det i en del kretsar blivit fult att vara kvinna och självständig? Varför har det blivit så svårt att stå för sina egna åsikter...eller att åtminstone leta efter egna åsikter?

Har Ni lyssnat på kvinnor på teve? Det är ett evigt fnitter och kackel!

Jag förstår inte? Visst jag kan också fnittra hejdlöst men jag vägrar att skrika när jag skrattar, känns inte naturligt och låter framförallt inte naturligt!

Att vi aldrig kan nå total jämställdhet är jag helt införstådd med och det tror jag inte heller är meningen att vi ska för vi är olika och vi har olika förutsättningar men vi ska inte sabotera det vi hittills uppnått!

Mellan mig och Blivande Maken finns ingen speciell uppdelning som bygger på vilket kön vi har. I torpet sommartid är det inte alls ovanligt att det är jag som klipper gräset och han som diskar. Jag målar och slipar...han dammsuger. Jag gräver i landen och han solar!

Det är helt okej!

Naturligtvis gör var och en som de vill men tänk efter innan Ni begär att bli behandlade som porslinsdockor kära systrar....var det detta som Era mormördrar och farmödrar kämpade för???


Tystnadsplikt!

Igår tog vi bussen till Stockholm bästa vännen och jag för det var ju dags för att göra comeback i teverutan.

Med comeback menar jag att när jag gick i trean så gjordes det ett program som hette Dagboken och en av eleverna i vår klass valdes ut som huvudperson men alla fick ju vara med på ett litet hörn i teven. Jag minns detta som otroligt spännande när de först kom till vår skola för att välja ut vilken som skulle bli huvudpersonen. Vi fick alla rita av kyrkan som låg granne med skolan på ett grått papper och jag tror nästan att vi ritade med kol...där sviker mig minnet måste jag säga. Gunnar blev utvald, jättespännande för jag var lite kär i Gunnar på den tiden!

Nåja, de följde honom under en vecka och sedan blev det en del i en serie program som sändes i teve 1971. Har försökt att leta i SVT´s arkiv efter information om detta program men inte lyckats hitta nåt.

Nå, tillbaka till comebacken!

Väl framme i Stockholm så tog vi oss upp på Drottninggatan och hittade snart ett litet trevligt fik som vi satte oss ner på och tog oss en läcker smörgås. Efter ett besök i min absoluta favoritbutik, Bok och Bild så knatade vi vidare mot Karl XII´s torg för att ta bussen ut till Frihamnen. När vi klev av bussen var det tydligt skyltat så vi hittade snart fram. Precis innan vi kom fram mötte vi två personer som undrade om vi skulle vara publik för de tyckte vi såg lite förvirrade ut!!! *hrmf* Ja, klockan ett sa vi...ja, men skynda Er så får Ni vara med i första avsnittet också. Bästa Vännen och jag är nämligen ALDRIG ute sent så vi var i mycket god tid, klockan var nämligen bara tolv. Vi tog det långa benet före och hann vara med redan på första inspelningen. Vi fick platser högt upp och kommer inte att synas i teve!

De som kom i tid fick alla skriva på ett papper med tystnadsplikt som innebar att inte berätta nåt för nån om programmen men...vi behövde inte eller så glömde de bara i all hastighet!

Men som den goda medborgare jag är så tänker jag inte berätta några detaljer!!!

Men lite...i första programmet av Blåsningen så var det först RL som blev lurad av sin "agent" en ganska trist blåsning om nu nån frågar mig.
Andra blåsningen i detta program så var det DB som blev lurad av sina barndomskamrater och den var riktigt kul!
Tredje blåsningen var fantastisk, dock hade inte huvudpersonen JG möjlighet att delta i inspelningen utan det var mullvaden som satt bredvid Reneé Nyberg, som förresten är en mycket proffsig programledare. Under den här blåsningen så var det gott om skratt, ser fram emot att få se den på teven sen!

Sen var det paus och då fick vi lite att dricka och äta..inte alltför smakligt men gratis är gott även om det inte är champagne!

Sen var det dags att gå in för inspelningen av det program vi hade biljetter till. Då...fick vi sitta på snygghyllan så i det programmet så kommer vi att synas jättemycket....tror vi i alla fall! Ett himla sjå att hålla sig rak i ryggen och att inte peta i näsan eller göra andra fåniga saker som Ni sen kan reta mig för resten av livet!

Här deltog några av mina personliga favoriter. Först ut var DD som blev lurad av RL, som blev blåst i första programmet, och den var riktigt skoj. Ibland undrar man hur de kan bli lurade men när man väl är där så kanske man inte reagerar!
Sedan var det dags för CaU och det var en skojig blåsning även om den också var högst osannolik men som sagt....det är lätt när man själv vet att det är fejk!
Sist ut var HH och också här haglade skratten!

Ja, jag förstår att Ni tycker detta var en trist blogg men som sagt...vi såg ju papperna om tystnadsplikten så vi håller väl lite på den ;)

Vi har ingen aning om när programmen ska visas men jag säger väl till när det är dags....men håll utkik efter Blåsningen...

Sen tog vi oss åter in till city och jagade runt lite i butikerna. Handlade på Mique...en termosmugg i grönt och åtta små suffléformar. BV inhandlade en tomte som innan vi var hemma blev en pysseltomte!

När vi återvände till vår favoritstad Västerås så slog jag mig ner i soffan och den kom jag knappt upp ur sen...en hård men fantastiskt rolig dag...jag har nästan träningsvärk i magen som dock inte till största delen beror på Blåsningen utan på Bästa Vännen!

Fröken Minna!

Min vana trogen så började jag dagen med att läsa de tidningar på nätet som inte ramlar ner i min brevlåda på morgonen. Precis som jag skrev för en tid sen så är det oftast familjesidan jag dras till, kanske är det ett morbid intresse men så är det i alla fall.

Idag kunde jag läsa att min allra första fröken lämnat jordelivet, Ann-Marie Hallgren, allmänt kallad Minna. Ja, vi elever sa förstås Fröken så länge hon var fröken men när vi lämnat småskolan så blev hon Minna med alla.

Hon var verkligen den sanna skolfröken personifierad!

Det sätter ju igång minnet hos en och tankarna far för fullt hos mig. Hur jag kom in i en klass med barn som alla kände varandra då de gått i lekskolan tillsammans. Själv var jag nyinflyttad från "stan" och var väl lite av en udda figur. På den tiden var det ganska stor skillnad på barn som bodde på landet och barn som bodde i staden. Jag råkade dessutom ha en mormor som var sömmerska vilket innebar att jag hade väldigt fina och moderna kläder. Ja, det väcker inga bra minnen så jag tror jag lämnar det redan här!

Jag tyckte däremot att det var ganska roligt att gå i skolan, att få lära sig läsa och skriva. Jag kunde redan mycket då jag hade en kusin som tidigt bestämt sig för att bli lärare och vad kunde passa bättre än att öva upp sin pedagogiska förmåga på sin nio år yngre kusin!

Vid några tillfällen blev jag flyttad från ettorna till tvåorna, jag gick i sk B-skola vilket innebar att vi var två årskurser i varje klassrum. Det gjorde inte heller att jag hamnade högst upp på popularitetslistan...det behövdes inte mycket då, precis som nu, för att man skulle vara annorlunda och bli utpekad.

Sammantaget gillade jag dock åren tillsammans med Minna, hon var en rar liten fröken!

Elisabeth

Idag vill jag gratulera alla som heter Elisabeth och det inkluderar också mig själv!!

Jag döptes en gång i världen till Elisabeth men har just aldrig kallats för det. Min morfar kallade mig för Fia-Lotta när jag var liten och hur lätt är det för en ettåring att säga Elisabeth? Jag började alltså kalla mig för Ia och på den vägen är det. Enda gången jag blivit kallad Elisabeth var när mina föräldrar ville betona att nu är det allvar...så för mig är Elisabeth ett namn man står i givakt till. När namnlagen förändrades i början på 80-talet så var jag nog den första att knacka på dörren till Patent-och registreringsverket för att få lägga till det namn jag använde som mitt.....Ia.

Vill dock betona att jag gillar namnet Elisabeth även om jag själv inte kan identifiera mig med det.

Svensktoppen och jag är lika gamla dvs vi såg dagens ljus båda två under året 1962 jag var dock lite tidigare på banan eftersom jag föddes i april och svensktoppen hade premiär den 13:e oktober. Då hamnade den här melodin på andra plats i den allra första listan.



Naturligtvis finns den skivan i min skivsamling och jag gissar att jag fick den av min moster i julklapp det året!

I helgen fick jag en kombinerad namnsdagspresent och julklapp och alla möjliga presenter av samma moster. Den förtjänar verkligen lite uppmärksamhet för den är underbar och jag har trånat efter den länge. Jag hade tänkt ge den till Blivande Maken i julklapp men han får nåt annat!



150 fåglar samlade i samma bok med fantastiska bilder och beskrivningar....den är en njutning att bläddra i!



Som om inte bilderna vore nog så kan man lyssna på alla fåglar också....den är helt otrolig!!!! Till och med katterna i familjen uppskattade denna gåva...så ett stort tack till moster!

Drabbad...

...av bloggtorka misstänker jag!

När jag är utanför hemmet så tänker jag på en massa saker jag ska blogg om och sen när jag kommer hem då är det försvunnet. Kanske jag måste skaffa mig ett litet fickminne men å andra sidan skulle jag ju kunna använda min telefon och prata in på....men vem tänker på det?

Idag har jag och Bästa Vännen utfört operation Rent hus, dock inte här hemma utan nånstans där det behövdes mycket mera! Det blev dock så bra så hemmansägaren borde bli nöjd vid hemkomst!

Jag har inte på fullaste allvar satt igång med denna periods skolarbete utan går mest och grunnar på den men fick i alla fall idag veta att den svåraste uppgiften utgått....det tackar vi för! Vi skulle göra ett styrketräningsprogram som passade vår arbetssituation och ange alla muskler och fästen med både svenska och latinska namn. Jag var faktiskt tvungen att fundera på om jag hamnat på fel utbildning under helgen ;) Nå, nu slipper vi den uppgiften så det är väl bara att sätta igång i morgon.

Bland annat så ska vi studera olika inlärningstyper. Alla är vi ju olika och med andra ord har vi också olika sätt att lära oss. Själv måste jag ha papper och penna så jag kan anteckna vad som sägs men sen finns det ju andra som inte alls kan anteckna...så detta tar jag nog tag i i morgon. Det är dessutom ett grupparbete vilket jag då tycker innebär första prioritet.

Idag har jag för övrigt gjort snapsen till jul, varje år har vi nämligen saffranssnaps till julbordet. Ett helt eget recept men jag har fått inspirationen från Reimersholms som gör en snaps varje jul och 1999 gjorde en som hette Fårö och som innehöll saffran. Jag älskade den så jag hittade på ett eget recept och den brukar falla i god jord!

Måste kanske också försöka vila lite i nuet för det har varit kolossalt stressiga veckor och det känns i både kropp och själ. Dessutom så står julen och väntar bakom kröken och även om jag inte brukar stressa ihjäl mig till jul så är det ju ändå en del att stå i. Nästa helg är det ju advent vilket innebär att då ska alla fönster *hm, 3 stycken* vara putsade och så ska det hänga nåt mysigt i varje fönster. Jag brukar försöka göra nåt eget och personligt och så ska det nog bli i år också men jag har inte kommit på det hela ännu.

Förra året såg det ju ut så här...


...i vardagsrummet *jo, jag vet att det är en dålig bild* och det kommer det inte att göra i år. Stjärnan kommer nog i repris för den gillar jag verkligen, den sprider väldigt vackert ljus!
Till köket är jag sugen att sy nya gardiner i nåt rött, det har jag inte haft på många år...ja, vi får väl se vad det blir. Blir det bra kanske Ni får se!

Nu ska jag nog ta mig till Linköping och försöka lösa ett mord. Läser just nu Midvinterblod av Mons Kallentoft och den är riktigt bra. I början var jag tveksam till denna bok men insåg straxt att det berodde på gamla fördomar...kvinnliga poliser ska vara präktiga och inte ha alkoholproblem. Men sen insåg jag....hur många litterära manliga poliser har inte alkoholproblem  och jag bara plöjer det utan att knappt reagera!

Kul är dock att läsa om Linköping där jag trots allt känner igen mig lite!!!!

Aktiv dag!

I morse gick jag upp samtidigt som Blivande Maken eftersom jag lovat att hämta en kursare straxt före nio. Vi hade nämligen bestämt oss för en promenad på Björnön där vi samtidigt kunde prata lite grupparbete!
Jag och min kropp behöver lite tid på oss för att komma överens om det är en bra dag eller dålig dag...idag kom vi överens om att det var en skaplig dag!

Efter några koppar kaffe och en rundtur i bloggarna och lite skruttprat på Facebook så klädde jag mig och hämtade upp kamraten!

Väl ute på Björnön så tog vi oss en rundtur jag med kameran runt halsen och kamraten med stavarna i näven. Väl framme vid badet kunde vi konstatera att några badare såg vi inte men väl en massa husvagnar och dito folk...



Jag har i tidigare bloggar talat om att Björnön är vackert och här kommer väl ytterligare ett bevis på att jag har rätt?



Här kan man bada på sommaren, för en västmanlänning är detta en lång och härlig sandstrand...för en gotlänning, tja...det duger!!

Väl hemkommen så satte jag mig en stund vid teven och stickade, har fått lite sticklust igen och det är vantar som står på programmet. Just nu stickas ett par pojkvantar i storlek 20 år!!!!!!!

Sen blev det datorn och skolarbete. Det blev en gadget, en widget och en gästbok samt lite google analytics! Sedan städade jag lite kökslådor och skalade rötter till rotmos!

Kort sagt...jag ska nog ut och gå varje morgon...verkar som att jag får energi av det!

Grattis!

Idag fyller yngste sonen 20 år och jag kan bara konstatera att jag numera inte är nån biologisk tonårsmorsa! Lite märkligt kan jag tycka att det känns för det borde ju innebära att jag också blivit äldre men jag känner mig absolut inte en dag äldre än den 16:e november 1989.

Sonen har nu vuxit om mig med flera decimeter och har blivit en mycket välartad son som jag är mycket stolt över!



Är Ni nyfikna på hur mycket han vägde när han föddes så skrev jag om
det förra året på hans födelsedag!

Ett stort grattis på födelsedagen käraste unge!!!

Skulle nog....

...ha skrivit några rader men orkar inte!!

Jag kan dock berätta att tillställningen igår avlöpte väl...och jag tror att det var till belåtenhet!

Skola och party!

Nu är det lördageftermiddag och jag är nyss hemkommen från en härlig skolhelg! Jag har återigen lärt mig en massa och det känns fantastiskt!

Det snurrar en massa grejer i huvudet och jag misstänker att jag kommer att göra en del bilder med hjläp av Photoshop och lägga ut i bloggen framöver...kan tänkas att det kan bli en film av det också...det är dessutom en av uppgifterna kommande period!

Typ den här som en av mina kurskamrater gjort...



Kanske kan Ni få nåt tips...eller kanske inte ;)

Nu laddar jag för att gå på min yngste sons 20-årsfest! Ska bli trevligt även om svininfluensan tyvärr gjort att det blivit en visst manfall....den verkar vara på hugget nu i den här regionen! 

Ryggskottet....jo, just nu har det vandrat nedåt och sitter nu i fotlederna...med andra ord...skiten är på väg ut!!

Ha det gott allihopa!

Dåligt läge!

Igår hände det som absolut inte fick hända....jag fick nån form av ryggskott! Det liksom bara small till och jag blev stående i nåt mycket märkligt läge....det såg ut som att jag letade efter nåt på golvet.

Så småningom kom jag upp i upprätt ställning igen men...



Jag intog raskt ett par citodon för att bryta och la mig sedan på spikmattan dock med mindre gott resultat känner jag idag.

Det känns som om det är absolut sämsta tänkbara tillfället att denna åkomma ska debutera i mitt liv just nu men det är väl bara att gilla läget...



Jag får väl försöka ta mig igenom dagen i skolan på nåt bra sätt och i morgon likaså...sen får jag på lördagkväll sätta på mig nåt ärtigt och le och se glad ut!


Vilken dag!

Idag har det varit en spännande dag må jag säga!

Först kan jag bara berätta att vi nu är färdiga med våra klänningar till festen på lördag. Lokalen är dukad och färdig...allt är under kontroll..skönt!

Men det har faktiskt hänt lite roliga saker idag!

Först blev jag tillfrågad om jag ville bli fotomodell för en dag...vem tackar nej till det erbjudandet? Det är väl nåt alla tycker vore roligt oavsett ålder. Nog för att jag trivs bäst bakom kameran men att bli stylad av ett proffs känns ju riktigt spännande!

Sen ringde telefonen igen, jag svarade och i luren lät det så här..

"Hej, jag heter Joel och ringer från Blåsningen!"

Heej, svarar jag mycket tveksamt och funderar på vem som driver med mig...."Hallååå" säger denne Joel..

Jag fortsätter lite tveksamt för jag vill ju hålla masken, vill ju inte bjuda någon på ett gott skratt i onödan! Jo, säger han, Du har ju vunnit biljetter i en tävling på TV3 och det är Blåsningen det handlar om.

Då börjar jag skratta och säger att okej, nu ska jag ta Dig på allvar jag var övertygad om att någon drev med mig!



Så den 24:e november ska jag och Bästa Vännen åka till Stockholm för att delta i inspelningen av programmet Blåsningen. Det ska faktiskt bli riktigt skojigt!

Först gör Bästa Vännen och jag ingenting ensamma....nu helt plötsligt har vi fullt upp...för visst sa jag att det är BV och jag som ska fotomodella tillsammans?

Det är i alla fall snyggt fall!

Igår var jag alltså hem till Bästa Vännen och så sydde vi våra klänningar....och jag tänkte försöka återge dagen i bilder!



Det började i Örebro för ett par veckor sedan när vi var ut på vårt första äventyr utanför länet. När vi varit i Sköllersta för att handla vår korv och lite annat smått och gott så hamnade vi ju också på en tygaffär. Jag har ju berättat om det men för att påminna Er litegrann!
Där kom vi ju på att vi skulle sy oss varsin ny klänning till festen vi båda ska roa oss på kommande lördag. Min yngste fyller ju 20 och då samlas vi ju alla...i år väldigt många!



Vi är ju båda så otroligt hemma på engelska och spanska så det var ju ett synnerligen bra val att välja ett mönster som bara är på engelska och spanska. En hel del tid gick åt till att försöka förstå vad det stod och vilka mönsterdelar vi skulle rita av.



När mönstret väl var avritat och urklippt så var vi väl värda varsin kopp kaffe. Bästa Vännen som inte ens drack kaffe när jag flyttade till stan hann med två muggar medan jag lite fint satt och smuttade på en. Kanske bör det tilläggas att jag intagit två muggar av den ädla drycken hemma medan det var BV´s första!



Sen började nästa steg i arbetet, att lägga ut mönsterdelarna och sedan klippa ut. Inga större problem! Men eftersom vi är lite lata av naturen både två...är Vädurar kända för det kanske?...så använde vi ju samma mönsterdelar... vi är båda, för att citera chefen för Damernas detektivbyrå, traditionellt byggda! Men det gjorde ju att när den första var urklippt så måste vi markera och allt annat som hör till direkt innan vi kunde ge oss på att klippa ur nästa. Men det var snart gjort!

 

Då var det dags för lunch. En god kräftstjärtsås och pasta....mums!



Därtill bådas vår favoritdryck.....JULMUST!



Sen började det! Alla som har sytt vet att ibland, ibland...eller egentligen rätt ofta så har symaskinerna precis som datorerna ett eget liv....det livet skulle BV´s maskiner naturligtvis leva igår. Over-lock-maskinen den ville överhuvudtaget inte alls. Den hade gått i strejk...eller av nån underlig anledning så fungerade den varje gång man sydde på en provlapp av exakt samma tyg som i klänningen men så fort BV försökte sy ihop sina klänningsdelar så busade *hm* maskinen!
Nå, den käre gamle Husqvarna tog sitt förnuft tillfånga och lät oss sy på denne i alla fall. Dock visade det sig att tyget var lite slinkigt, om Ni förstår, och ganska tungt så det levde också sitt eget liv...men vi tröstade oss säkert ett femtital gånger att....den kommer i alla fall att falla snyggt!!



Här är då min nästan färdiga skapelse, den måste dock hänga till sig lite innan jag fållar den vilket jag hoppas hinna i morgon....annars får jag flörta rejält med Bästa Vännen *blink-blink*

I morgon är det nämligen lite körigt, visserligen har jag idag hunnit baka alla Engsöbakelser, kladdkaketyp som jag gjort i portionsform. Jag har gjort nio kebabpajer hoppas nu att det räcker till gästerna som verkar ha en förmåga att föröka sig redan innan de träffats. Vi började på ett tjugotal och idag konstaterade sonen att det blir nog ett drygt fyrtiotal....finns det hjärterum så finns det stjärterum ligger som ett mantra i mitt huvud nu....

Jo, i morgon ska vi duka...det lär ta sin lilla tid för hela lokalen måste möbleras om för att vi ska få plats...det är lite småsaker som ska inhandlas.

Sedan har jag ett projekt kvar som jag måste friska upp..out of Bounds...jag ska ju lära mina kursare detta i helgen...för inte nog med att vi ska ha fest...jag ska ju vara skolelev också!!

Klickar Ni på bilderna blir dom lite större!

Arachnofobi!

Alla som känner mig i riktiga livet vet att jag lider av just ovanstående fobi. Jag kämpar för att inte sjåsa upp mig för jag tycker egentligen att det är vansinnigt fånigt och framför allt fjolligt!

Jag som vuxen människa bör kunna klara av dessa små varelser för hur många gånger större än dom är jag inte? Själv har jag ärvt fobin och oftast är det så det går till, vi har en förälder som är livrädda och det tar vi barn efter. Eftersom jag själv lidit en del så har jag verkligen försökt att stå emot det hela men det inte lätt. Mina stackars barn har dessutom en pappa som har Ophidiophobia och det av en riktig rejäl sort. Han fullkomligt skakar och svettas om han ens ser en orm på bild.

Nu kan man ju tycka att detta är hur fånigt som helst och visst det är det ju! Men när man står där då är det fullaste allvar!

Men tillbaka till min arachnofobi....vad är det jag är rädd för? Jo, det är förmodligen en av de vanligaste fobierna och detta är en ledtråd...



Spindlar är alltså bland det värsta jag vet men har med åren lärt mig att hantera dom om de bara håller sig en liten bit ifrån mig, jag blir inte längre hysterisk.

Jag minns ett tillfälle på högstadiet då mina "kära" manliga klasskamrater skulle roa mig eller sig själva. Jag hade lagt mitt cigarettpaket på ett bord i vårt uppehållsrum och vänt det ryggen ett par sekunder. Snabbt lyckades de hitta en köttig, äcklig och luden spindel och stoppa ner i paketet. Vad som hände när jag sen öppnade paketet kan Ni ju bara tänka Er....fyyy, jag ryser fortfarande!

I natt hade jag lite svårt att somna men efter ett antal sidor i "Lycka och ett par blå skor" så lyckades jag somna. Återigen ramlade jag in i drömmarnas värld, drömde att det killade på min överarm så jag kliade tillbaka men det fortsatte. Jag slog till och då kände jag hur nåt studsade i sängen och jag vaknade väldigt direkt!

Var fortfarande helt övertygad om att det var en dröm men nåt fick mig att tända lampan och övertyga mig om att det var en dröm....jo, tjena...bredvid mig i sängen ligger inte bara Blivande Maken utan också en synnerligen död spindel!!!

Paralyserad av skräck funderar jag på vad jag ska göra, funderar en kort sekund på att väcka Blivande men inser snabbt att det är ganska fånigt för spindeln är död, den rör inte ett enda litet ben. Får se att jag glömt en pappersnäsduk på hyllan bredvid sängen och tar den och plockar upp spindeln med och ser sen till att den verkligen är DÖD!

Enda trösten i detta var att det åtminstone var en spindel av den sort som jag kan hantera skapligt. Min första ingifta svärmor kallade dom för lyckospindlar....den där sorten med liten kropp och långa ben! Så...nu ska jag väl bli riktigt lycklig!!!

Behöver jag berätta att jag låg och läste länge efter det?

En vecka på Cypern!

Ja, nu har jag jobbat hårt och tycker att jag gjort mig förtjänt av en veckas semester med sol och bad så jag bokade in en vecka på Cypern.

Oj, så skönt att få komma iväg från allting ett tag. Visserligen svider det lite att lämna yngste sonen i klistret när han nu ska fira sin 20-årsdag på lördag men vad sjutton...det kan väl andra ta hand om!!!

Jag har packat allt och njuter verkligen av att få lite ledigt!

När jag kommer till busstationen så verkar det lite rörigt och jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen men det löser sig för det är många ensamma kvinnor som ska iväg och jag känner på mig att det kommer att bli en trevlig resa. Bland annat så träffar jag på en av tjejerna som började utbildningen tillsammans med mig i augusti men som hoppade av för att hon fick nytt jobb. Kul då får jag säkert höra hur hon har det på nya jobbet!

Jag får syn på en karta över hotellområdet som jag ska bo på, det ser verkligen trevligt ut. Visserligen långt ute på landet och bara hotell så långt ögat kan nå men jag ska ju ha semester!!!

På bussen är stämningen hög...alla vibrerar av spänning. Då....då kommer jag på att jag har glömt passet hemma!!

Fundera länge på hur jag ska lösa det men inser snart att jag får nog lov att berätta det för guiden som är med på bussen.

Jag blir helt sonika avkastad från bussen och där står jag ensam på Östra Hansegatan i Visby....och där vaknade jag och insåg att jag låg i min säng hemma i Västerås!

Kladdkakedagen!

Idag är det enligt tidningarna kladdkakedagen och är det nåt jag gillar skarpt så är det just kladdkaka. När vi löst melodikrysset framgångsrikt så klädde vi oss och gick till det närliggande konditoriet Malmen!!

Men de hade inga kladdkakor!!!!! Jag fick helt enkelt offra mig på en budapestbit istället vilket också är riktigt gott men det är inte kladdkaka!

Nå, nästa helg får jag äta kladdkaka istället då yngste sonen fyller tjugo och det ska firas i vår lokal. Det blir många gäster och jag ska fixa kebabpajer och Engsötårta *läs kladdkaka* så nog lär jag ha att göra kommande vecka.

På måndag tänkte jag övertyga Bästa Vännen att det är dags att sy våra klänningar. Sen gör jag kladdkakorna på tisdag, dock tänkte jag göra dom i portionsformar...känns som enklare!

På torsdag får jag göra kebabpajerna...för sen fredag och lördag går jag ju i skolan!! Vet att det är dålig planering men när detta bestämdes visste jag inte att jag skulle vara upptagen var fjärde helg...men, resten av familjen får engagera sig. Exmaken, Blivande Maken och sonen själv med flickvän får fixa och trixa på lördagen medan jag sitter i skolan!

Ja, ja....mer om detta kommer säkert!

Idag har jag också hunnit förbereda kvällens meny...det blir först Ungersk vitlökssoppa....sen blir det revbensspjäll med kokt potatis och gräddsås...och så avslutar vi med en egenkomponerad glass....jordgubbsglass med basilika.
Jordgubb och basilika är fantastiskt gott tillsammans!

Blivande Maken är i torpet och hämtar vinterdäcken till Brumme-Lisa och själv ska jag nog krypa upp i soffhörnet en stund. Vaknade klockan fem i morse så det är inte utan att jag börjar bli lite trött!

Himmel och pannkaka!

Att föda barn är en lätt match jämfört att göra en hemsida och att sedan publicera den!!!

Jag satte mig tidigt i morse med smärre små avbrott som ett efterlängtat telefonsamtal och andra små nödvändiga ärenden...och här sitter jag fortfarande! Jag kan berätta att jag inte ens tagit mig tid att komma i kläder idag men det är en engångsföreteelse...jag lovar!

Allt var nämligen klart....jag skulle överföra det till servern som sedan publicerar, fråga mig inte hur det går till men det är nåt tekniskt!

Då händer det...inte att jag vann på en trisslott utan att allt blev kaos...naturligtvis var det jag som missat en liten, liten detalj, att ta bort det gamla. I ren förtvivlan lyckades jag väl trycka på ett par felaktiga knappar...känns situationen igen?

Då blev det...min nya header och text på min gamla bakgrund.



Så här ser min header ut....och min gamla bakgrund var ljust gul....heja Sverige!

Lay-outen var borta så...ja, det såg helt enkelt inte klokt ut!

Jag försökte på alla sätt att få tillbaka min sida men näe, det var som förgjort. Då fanns det två alternativ...att ge upp för den här gången...eller på´t igen!

Jag valde det sista alternativet....jag rekonstruerade sidan och nu är den på plats! Trycker Ni på ovanstående bild så hamnar Ni där!

Jag kallar den för en Beta-version...

Tyckte Ni att den här bloggen var rörig...då ska Ni bara veta hur det är mitt huvud just nu!!!

Ett tag trodde jag...

...att jag skulle bli sjuk!



Men det verkar ikväll som att det var falskt alarm och det är jag tacksam för! Igår innan jag gick och la mig så tog jag två starka små vita piller...kanske de gjorde nytta! Eller så var det de två uppiggande samtal jag hade på förmiddagen dels med moster och dels med en god vän i sörmland. Det är tur att Ni hör av Er till mig för jag verkar då helt ha tappat förmågan att ringa till mina vänner!

Ska sanningen fram så sitter jag hela dagarna vid datorn och jobbar med skolarbetet och jag tackar gudarna för Facebook som kan bryta just arbetet emellanåt.

Idag satte jag mig vid nio och endast med avbrotten för ovan nämnda samtal så satt jag tills Blivande Maken ringde och berättade att han var på väg hem från sitt arbete och då var klockan nånstans vid fem. Jag förstår inte vart tiden tar vägen?
Men jag tänker som så....när man har roligt går tiden fort!

Just nu jobbar jag med hemsidan som sedan kommer att publiceras via skolan.

I morgon ska jag klippa mig och det behövs kan jag säga, just nu ser jag mest ut som ett troll eller nåt annat skrämmande väsen. Inser just nu att jag borde ha testat "Trick and treat" i helgen som gick....om jag nu vore en anhängare av Halloween!

Efter klippningen ska jag åka till skolan och ta del av den film som spelades in förra gången vi var i skolan när vi gjorde våra presentationer. Vi är fem stycken som träffas för att ge feedback åt varandra, ska bli riktigt spännande!

Till kvällen ska jag nog överraska Blivande Maken med en maträtt som inte består av korv!!

Korvgrillning!

I går förmiddag drog vi ihop ett glada figurer och åkte ut på Björnön för att ta en kortare promenad och grilla korv. Vi hamnade på utsiktsberget där det finns en färdig grillplats och ett vindskydd.

Det blev massor av bilder tagna men de flesta innehåller en massa människor och jag har ju för vana att inte publicera personer som inte är tillfrågade om de vill vara med i min blogg.

En som gärna poserade var dock Herr Talgoxe. Detta foto är långt ifrån perfekt men jag tyckte ändå att det var lite kul att publicera detta...för lite kul är det!



Kameran är lite fel inställd annars hade det nog kunnat bli lite skärpa på honom också men...jag får göra nya försök!

Idag blir det arbete med hemsidan som jag ska göra...har bara lite svårt att komma igång!