Jag bantar inte!!!!

Jag är fullt medveten om att det finns hur många bloggar som helst som handlar om att äta LCHF men jag tänker ändå med jämna mellanrum berätta om hur det är för mig och Blivande. Jag berättar om vad vi upplever och känner och om det kan Ni inte läsa i nån annan blogg ;)

Redan för nåt år sen så började jag fundera på detta med LCHF och tänkte då att vi kanske skulle prova GI som är lite vårdslöst kallat en lightvariant av LCHF. Vi höll på ett par veckor sen la vi av för det var inte vår grej, jag kan inte riktigt säga vad det var som kändes fel men nåt var det. Jag mötte människor som åt enligt LCHF och blev mer och mer inspirerad men samtidigt så skrämde mig detta med att äta så mycket fett för det har man ju lärt sig sen barnsben att det var onyttigt!

För två år sen så slutade vi med alla lightprodukter och började använda riktig grädde osv i maten. Det resulterade i att jag åtminstone gick ner en hel del i vikt som jag förvisso gick upp igen men det hade nog andra orsaker ;) Men det kändes bra att inte äta dessa konstgjorda saker för naturligtvis är det så att om det man brer på smörgåsen innehåller 40% fett så måste det vara ersatt med något annat. Likaså "grädde" som bara innehåller 4% fett.....var är de andra 36% fett som vanlig grädde innehåller?

Vilka var det som introducerade alla dessa lightprodukter som skulle göra oss smala? Jo, det var ju amerikanerna...och hur ser de ut? Aldrig någonsin har de varit så feta som de är nu och av det kan jag bara dra slutsatsen att det kan inte vara nyttigt med alla dessa tillsatser eller ersättningar kanske jag ska kalla det! Även svenska folket har ju blivit allt tyngre jämfört med våra förfäder som aldrig kommit i närheten av lightprodukter!

Förra hösten började jag alltmer tänka, kan LCHF vara något för oss? Svorskan inspirerade mig mycket, hon hade då ätit LCHF under en längre tid och hon såg ju jättefräsch ut och verkade synnerligen pigg :D Jag började läsa på mer och mer samtidigt som jag minskade mitt eget intag av kolhydrater. Smörgåsar på morgonen tog jag bort helt. Naturligtvis räcker inte detta för att det ska bli någon förändrig i kroppen men i hjärnan, jag upptäckte att det var inga problem att vara utan smörgåsar (som iofs aldrig varit någon passion för mig) inte heller saknade jag potatis, pasta och ris...men jag åt ju det fortfarande då och då. Jag hade ju inte informerat Blivande om mina funderingar.

Under våren läste jag om alltfler människor med fibromyalgi som blivit nästan värkfria efter att de börjat med LCHF och jag kände att vi måste prova!!! Jag gjorde en liten nedtrappning, fortfarande utan att Blivande visste om det. Efter ett par veckor frågade jag honom om maten smakat bra de sista veckorna och förvånat svarade han...Ja....

Efter att jag förklarat så sa han....Nu kör vi!!!!

Nu lite drygt två månader senare så mår vi så bra som aldrig förr, vi har blivit "avprogrammerade" och är inte ens sugna på kolhydratmat. Jag har blivit av med ungefär 80% värk....och som bonus har vi tappat drygt 16 kilo!

Vi bantar INTE utan vi har bytt livsstil för så tror jag att man måste se det...det är inte en diet...det är en livsstil!!!