Belsassars dotter



av
Barbara Nadel.

Jag gillar Turkiet skarpt som Ni vet och jag gillar deckare vad skulle då kunna bli bättre än en författare som skriver om en kommissarie som bor och verkar i Istanbul? Ja, kanske en del i alla fall!

Idag skrivs det så oändligt mycket deckare så det är verkligen svårt att göra succé i den genren tror jag och om Nadel kommer att lyckas i Sverige är tveksamt.

Detta är hennes första så kanske blir de bättre!

Den innehåller massor av människor och massor av platser och är säkert helt underbar att läsa om man kan Istanbul utan och innan, så där som när jag läser deckare som utspelas på Gotland eller här i Västerås, här blir det mest rörigt. Dessutom så har ju turkarna lite speciella bokstäver så jag kom ofta på mig med att fundera på hur ord och namn skulle uttalas! Visserligen har Nadel löst detta med att längst bak i boken ha en persongalleri, platsbeskrivningar och uttalsregler men....jag kommer ju inte ihåg!

Som vanligt är huvudpersonen en manlig kommissarie som är lätt försupen och skitig och kedjeröker men han har en hel del sympatiska drag också förstås ;)

Den inleds med att en mycket gammal man hittas mördad i de judiska kvarteren och ett stort hakkors är målat i blod på väggen och man anar att man just blivit inblandad i en deckare som kommer att handla mycket om rasism....

Så här efteråt när jag nu skriver om den så.....ja, kanske att jag ger mig på en bok till av Barbara Nadel!!!

Kommentarer
Postat av: Ingrid

Hejsan!

Det är knepigt det där med beskrivningen av miljöerna i deckare. Jag var väldigt irriterad på Mari Jungstedts första bok från Gotland där jag nästan tyckte att den påminde om en guidebok, men det kanske bara var jag som gotlänning som reagerade så.



Angående The King´s Speech, så finns det några rader om den i bloggen nu.



Ha en fin måndag!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback