Vänskapsförnyelse?
En av anledningarna till att jag funderat en del på detta är ju vad facebook gör för vänskapen. Jag är helt övertygad om att det är inte bara jag som återknutit gamla vänskapsband via ovan nämnda sociala medie.
Under det här senaste året har det dykt upp åtminstone tre kära vänner som jag tänkte berätta om här!
Först är det vännen P som jag lärde känna under min utbildning till postkassör (för Er som inte vet vad det yrket innebär så kan Ni nog googla ;) ) i Stockholm 1980. Vi jobbade tillsammans på postkontoren i Bromma och hade en hel del kul. Vi höll kontakten under många år trots att P flyttade tillbaka till sitt Skåne och jag flyttade till Västerås. När hon fyllde 20 var jag till Malmö och hälsade på henne och i mitten på 90-talet var hon på en utbildning i Stockholm och då tog jag bilen och åkte upp och träffade henne. Sen blev det av olika anledningar ett uppehåll, jag var i Malmö ett par gånger med jobbet men fegade ur varje gång jag satt med telefonkatalogen på hotellrummet och ville ringa. Så knäpp man kan vara!!! Jag är till och med övertygad om att jag vid ett tillfälle mötte P på väg från tågstationen i Malmö! Ja, nu har vi kontakt igen eftersom hon hittade mig via FB...det finns fördelar med att ha ett alldeles eget namn!
Förra året dök det upp en till, vännen K från Örebro. Vi träffades när vi gick på Svenska kyrkans grundkurs 1995 i Södertälje. En av de bästa perioderna i mitt liv faktiskt när jag tänker tillbaka, K och jag hade verkligen roligt ihop. Här kommer då en av mina funderingar från igår...kan man vara vän med nån av det motsatta könet?
Jo, det kan man! K är en av mina absolut bästa vänner som jag vet att jag kan prata med om allt och det passar ju bra eftersom han gick vidare och utbildade sig till präst, själv blev jag "bara" människa efter grundkursen ;)
I början på 2000-talet gick våra vägar isär, inte för att vi blev osams utan förmodligen av samma anledning som jag tappade kontakten med P. Redan då var jag på väg mot den berömda väggen men hade inte begripit det, jag tappade all tro på mig själv och kunde inte tro att nån ville ha kontakt med mig. Men det är en annan historia som vi tar en annan gång!
Vi hade lite mejlkontakt men inte mer. I augusti i år hade jag förmånen att få återse K igen och jag blir fortfarande glad i hela kroppen när jag tänker på det mötet. När han efter 24 intensiva timmar åkte hemåt så slog det mig...men jisses, det var ju som att vi aldrig varit ifrån varann! Vi bubblade och pratade precis som vi alltid gjort....om allt mellan himmel och jord och lite till!
I början på det här året så dök det upp ytterligare en person som betytt väldigt mycket för mig genom åren. Vännen och arbetskamraten K. Hon har betytt jättemycket för mig, mer än hon har en aning om! Mest har hon nog lyssnat på mig när jag pratat och pratat om det som tyngde mig mycket under en period. Våra barn är lika gamla och vattkopporna tog vi samtidigt vilket gjorde att vi kunde umgås en hel del utanför arbetet då...våra ungar var nämligen pigga och alerta med ej välkomna i barnomsorgen ;)
På måndag ska jag och K ses och det ska bli så härligt! Vi ska fika och prata om pappa. Eftersom pappa och jag under många år jobbade på samma arbetsplats så hade vi samma arbetskamrater och K var en av dom!
Om jag själv ska svara på mina frågor från igår så;
Jo, man kan vara mycket nära vän med någon av det andra könet men andra människor verkar ha mycket svårt att förstå det. Jag har haft många vänner av det manliga könet genom åren då jag tycker att män oftare är lite rakare än kvinnor i vänskap. K är dock den jag kommit allra närmast.
Jo, man kan vara vänner fast man inte hörts av på kanske tio år, det är det som är vänskap av djupare slag!
Näe, man behöver inte förnya vänskapen efter så många år man behöver bara uppdatera sig!
PKK (ops, blir det konstigt nu om nån googlar PKK?) Ni tre är vänner som jag är så glada för att Ni återkommit i mitt liv och det kan vi tacka Facebook för!!
Naturligtvis är jag glad för alla mina andra vänner som finns runt om mig alltid men denna blogg handlade om gammal vänskap som förnyas...och då räknas inte Ni!!!! :love:
Hejsan!
Jag kan väl inte säga att jag har återfunnit några gamla bekanta via FB. Kanske beror det på att de är så gamla att de inte använder sig av sådana moderniteter, eller också är det jag som är för slö på att söka. Jag är nästan aldrig inloggad.
Kul att höra att du återfunnit gamla vänner och kunnat återknyta bekantskapen med dem.
Kram Ingrid
Visst är vänskap olika, och annorlunda för olika personer.
En del människor ser man inte på 5-10 år men när man möts pratar man som om man ses och hörs varje dag, en del träffar man ofta men har egentligen inte så mycket gemensamt med...
Kommer självklart bilder på klumparna, när jag vänt dem åt rätt håll! :o)
Det är ju med vänner som är sanna, precis som Du säger... man förnyar den inte utan uppdaterar sig. Också jag har sökt upp ett par mycket speciella vänner via FB. Det har inte varit "OJ!!! DEN måste jag ta kontakt med... " utan jag har verkligen funderat noga först på OM jag tror vi har något kvar att ta hand om... En av dem sa som inledande ord:"Varför har Di inte hört av Dig förut?" (av olika skäl har det inte varit så lätt att hitta mig, därav att de själva inte kunnat ta kontakt med mig) Vi uppdaterar oss med varandra :)
KRAM
Jag har också hittat tillbaka till gamla vänner från min uppväxt i norrland, även från Stay Friends :-)
Det är sann vänskap det att man kan fortsätta på tråden trots att det gått många år emellan. Skoj att du funnit vännerna igen!
Jag kan tänka mig att det känns jättebra och jag förstår också känslan att man inte behöver börja från början, det handlar mest om uppdatering. Vissa i Norge pratar jag relativt sällan med, men heller sällan och LÅNGA samtal, än ofta och korta samtal. De långa ger mer, vi kommer ihåg att berätta mer och kommer närmare inpå varann då.
Just dom där vännerna som man träffar igen efter många år och kan känna sig HELT bekväm med. Det är guld värt. Det är bara synd att man har tappat bort dom ett tag på vägen...
Facebook är verkligen en riktig guldgruva för att återfå kontakt med folk man inte träffat på länge !
Det är skönt med gammal vänskap också, för ofta blir det så att man liksom bara behöver uppdatera de senaste åren lite snabbt, och det går så lätt. För man är ju liksom redan på samma våglängd. - Precis som förr. :)
En del lite ytligare bekantskaper har man förstås växt ifrån, men det märker man ju rätt snabbt.
I de fallen var det kanske därför man tappade kontakten från början. - Man drog åt olika håll.
Jag gillar oxå FB! Ha det så trevligt på dejten med din gamla vän!
