..fort ibland!!

I några dagar har det känts ganska eländigt, med mina mått mätt och jag har funderat mycket på hur blir det sen, vad ska jag göra och hur ska jag orka. Jag tror inte att jag varit till min fördel här hemma, milt uttryckt!!!

Men så kommer det dagar som bara...blir så himla bra!!!

Först då i morse att jag fick mitt arbete godkänt, det arbete som verkligen krävt en massa energi. Som pedagog har jag ett stort tåla mod men jag har väldigt lite tålamod med mig själv. Sen åkte jag till Tärna och träffade mina fantastiska pensionärer som alltid piggar upp mig...de är underbara!

Sen kom jag hem, upptäckte att jag missat ett sms då telefonen låg kvar hemma på laddning när jag åkte i morse. Blev lite nedstämd då jag faktiskt hade kunnat få göra en god gärning, eller inte det beror på hur man ser det *internt påstående* Men...sen ringer samma telefon och jag får en förfrågan om att bjuda på kaffe vilket jag naturligtvis gör...och sen blir dagen bara helt...härlig!!! Vissa människor behöver bara vara för att man ska bli...glad och uppiggad!

Från ett ganska moloket sinne till...lugn och ro i själen!!! TACK!!!





Helt plötsligt känns inte framtiden så jobbig....näe, jag fick inget jobb men jag fick inspiration, tro och hopp...det räcker för nu!