Full i skratt!!

Jag hade idag tänkt att jag skulle skriva en seriös och allvarlig blogg om ämnen jag hittat i gårdagen och dagens DN men när jag öppnar bloggen så får jag se en kommentar som roar mig!

Faktum är att jag skrattar så jag nästan kiknar och nedför kinderna rullar salta skrattfyllda tårar!

Det är min forne granne och väns dotter (ja, vi är alltså inte osams nu men vi är inte längre grannar) som varit in och läst min "lista" som jag publicerade i veckan och då hade det dykt upp ett minne hos henne.

Jag citerar;

"När du skriver om svordomar så kommer jag ihåg vem som lärde mig den första. Det var din pappa, vet inte riktigt hur gamla vi kan ha varit men vi hos dem i Irsta alla ungar och så lärde han oss att säga skitstövel och vi var sååå stolta kommer jag ihåg att vi kunde en svordom.."


Jag gissar att Era mödrar kanske ville ta min pappa på ovan sätt och göra nåt som vi hade fått ångra!!! Men å andra sidan kan jag idag åtminstone tänka att vad lyckliga vi hade varit om Ni stannat på den kunskapsnivån i svordomskonsten!!!

Jag minns en annan gång när några av ovan omtalade barn sprang på den lilla bygatan och fullkomligt vräkte ur sig vad man brukar benämna runda ord numer benämner man nog dom för just det dom är...snuskiga ord! Jag går inte in närmare på vilka orden var men de var inte vackra. Som påföljd samlade vi barnen runt grannens matbord och där fick barnen berätta om alla ord de kunde i den genren och också tala om vad de betydde. De kunde en del ord men inte så många betydelser vill jag minnas!
Jag kunde några ord till så då fick de lära sig dom också....sen tog det flera år igen tills det sprang några barn på den gatan och skrek könsord mm. Jag tror det blev lite pinsamt att sitta där med sina mammor och dessutom att bli påkommen att använda ord man inte visste var det var!!

Ja, det är skojigt med minnen som dyker upp lite då och då! Har Ni fler på lager så säg till ;)


Kommentarer
Postat av: Ingrid

Jag var ett väldigt väluppfostrat och snällt barn som aldrig svor. Någon gång, jag vet inte hur gammal jag var, skulle jag väl vara lite katig och drog till med en svordom, varpå mamma och pappa brast ut i skratt. Sen svor jag inte på ett bra tag.



Nu svär jag inte heller i alla fall inte när någon hör. I min ensamhet kan jag nog dra till med några rediga svordomar när något går illa. Men jag använder ALDRIG svordomar mot någon annan människa, hur korkat jag än tycker att de beter sig./Ingrid

Postat av: Pia

Om man "lägger svordomarna på bordet" så blir det ju inte lika spännande för barnen att använda dem.. Jag kan nog svära en del, men mest när jag gör mig illa eller om något går fel när jag t ex syr! ;o)

2010-01-10 @ 17:43:33
URL: http://anjocapi.blogg.se/
Postat av: Micke

Tack för dom fina kommentarerna av mina bilder.

Håller med om att gå med kameran är bäst många gånger själv. Den som brukar följa med är vår hund Hubbe.

Micke

2010-01-10 @ 20:28:40
URL: http://mollet.nyfotat.se
Postat av: Stevie

Hejsan!



Jo, jag kommer ihåg en kul grej på jobbet,

när jag jobbade natt i hemtjänsten på

Rosengård här i Malmö.

jag var i bilpatrullen en kväll.

och jobbade med en tjej som heter Eva.

Vi skulle lägga en dam som hade kateter,

och som jag tyckte var komplicerad

då det var en hel process att lägga henne.

Så jag tänkte att om jag springer in

och bytar kateter så får Eva ta hela processen.

Så jag sprang in, ryckte till mig en nattkateter påse och skulle byta. Nu var det bara så att den satt fast hårt, så jag fick rycka lite i den för att den skulle lossna så jag kunde sätta i påsen till natten. Nu bar det sig inte bättre att det skvätte från dagpåsen när jag ryckte loss den.

Men det var ju inga problem, gick ju att tvätta ansiktet med tvål och vatten och sedan med handsprit. Lite pink har väl ingen dött av, det var mitt straff för att jag inte ville ta hand om processen med tanten, tyckte Eva.

Nu hör det till saken att jag alltid har skjorta på mig när jag jobbar, om man får någonting på sig.

Denna natten var skjortan vit, men ingenting hade tack och lov kommit på den.

Dagen efter vart jag och såg damfotboll med en polare och hans tjej, solen sken och det var varmt och gott, men ändå hade jag en jacka på mig över skjortan. Vid ett tillfälle under matchen tittade jag ned mot skjortan, och upptäckte till min fasa fullt med små gula prickar på den. Kunde ju inte ta av skjortan och behålla jackan på, för då hade folk undrat varför jag inte tog av jackan istället. Så jag drog upp dragkedjan till halsen. När polaren och hans tjej fråga om jag inte var varm, sa jag nej tror jag håller på att bli förkyld. Kunde ju inte säga att jag hade pissfläckar på överdelen av min skjorta. Men jag lärde mig att inte vara så snabb i jobbet, utan får ta händelserna som dom kommer istället.



Ha en fortsatt fin Tisdag!



Kram

Stevie

2010-01-12 @ 13:04:02
URL: http://www.metrobloggen.se/esthonianangel

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback