King of Pop

Det är fredagmorgon och jag vaknar av att Lisa kommer purrande och tycker att det är dags att gosa lite. Jag slår på radion, klockan är tjugo minuter över sju och jag tänker att jag kan lyssna på Radio Västmanlands Tänkvärt. Det var inget Tänkvärt idag och jag inser att jag lyssnar inte lika mycket på Radio Västmanland så kanske har de gjort ett sommaruppehåll med mitt favoritinslag. Sommaruppehåll verkar ju vara populära både på radio och teve just nu....det är som om hela Sverige stannar när sommaren kommer och repriserna haglar tätt.

Jag valde istället att gå upp ur sängen och ut i köket för att sätta på lite kaffevatten, på vägen satte jag dock på datorn, min enda informationskälla till nyheter bortsett från radion då. Med muggen i hand satte jag mig sedan ner och började surfa runt hamnade på en väns sida där jag på slutet läser att Michael Jackson är död...första tanken är att nu är det nån som behagar skämta med mig!

Det är inte utan att jag, medan jag väntar på att Aftonbladets sida ska komma upp, funderar på om han helt enkelt tröttnat på livet...valt att avsluta själv.

När sidan kommer upp framgår att han dött av hjärtstillestånd. Hjärtstillestånd kan man få av många olika saker och trots allt har han levt ett ganska hektiskt liv...åtminstone om det finns nån form av sanning i det media berättar. Vad som dock slår mig är att jag nog aldrig direkt förknippad King of Pop med droger. Jag kan inte se droger tillsammans med honom på nåt vis...han var nog alldeles för väldisciplinerad för det...eller så var det så han ville att jag skulle se honom!

Jag är ju tillräckligt till åren kommen för att så väl minnas när den andre Kungen dog. Jag minns hur jag kom till mitt sommarjobb i kiosken på Tofta Bad och löpsedlarna bara skrek ut....Elvis död!!! En lika märklig känsla infann sig...och samma känsla finns idag. Märkligt för ingen av dom har varit mina idoler...men...ingen har ju kunnat undgå dom!

Båda kommer för alltid att vara inskrivna i den musikaliska historien...

Nånstans känner jag likheter mellan de båda. Återigen baseras mina alla mina tankar och funderingar på det man kunnat läsa i pressen..jag har ju tyvärr inte haft möjligheten att träffa nån av dom personligen. Men båda känns som så otroligt ensamma människor!

Vad hjälper det med rikedom och berömmelse om man sen ändå inte känner att man kan lita på någon? Det är väl självklart att man blir folkskygg och folkmassan kastar sig över en om man visar sig utanför sin dörr...det skulle få mig att för alltid stänga dörren!

Nej, kanske är det bäst att jag slutar mina funderingar här för jag känner att det bara bubblar upp och det kan inte bli annat än rörigt om jag fortsätter.

Men....nånstans...finns samma frid i mig nu som när Elvis dog....jag hoppas de möts i musikhimlen! Jag hoppas att det där uppe inte finns några paparazzi´s utan att de får känna sig som fria människor där!!

Kommentarer
Postat av: Unika

Jag håller med dej, hoppas dom möts i en himmel utan paparazzi's! Och utan massa krav och påträngande fans. Minns också när Elvis dog, tänkte inte på det innan jag läste det du skrev, jag var ganska liten då, men det är som du säger, ungefär samma känsla.

Väldigt tragiskt i alla fall.

Postat av: Ingrid

Framgång och rikedom är inte alltid detsamma som lycka, det är nog så sant som det är sagt. /Ingrid

2009-06-26 @ 16:48:27
URL: http://blog.stenstugu.com
Postat av: Micke

Jag hoppas han har det bra nu.

Ha en skön helg.

Kram Micke.

2009-06-26 @ 20:22:45
URL: http://pappamicke.blogg.se/
Postat av: sussi

De ar nattens samtalsämne natten mot fredag. Min tanke var att nu har detta "barn" fått sinnesfrid. För han var ju ett barn i en vuxens kropp. Nu rockar han lös och lär Sante Per sina berömda monn steps :)

2009-06-27 @ 20:49:50
URL: http://fritidsforskare.wordpress.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback