Gömda!
Bloggen är min och jag bestämmer...ganska fascinerande tanke!
När jag för många år sen läste boken Gömda av Liza Marklund så tyckte jag att det var en fantastisk berättelse. Jag tyckte hela historien var hemsk men intressant, även min äldste son läst boken med stort intresse (f.ö är nog det den enda bok han läst i hela sitt liv). Jag tror inte att nån av oss upplevde att detta var en till fullo sann berättelse utan vi upplevde den precis som Marklund avsåg...en berättelse med sann bakgrund!
För några månader sen så drog denna Monica Antonsson igång sin, vad jag idag upplever häxjakt på Marklund, jag har delvis följt hennes blogg och upplevt den som lite obehaglig, oprofesionell. Jag såg lite av debatten i torsdag på teve där MA deltog och tyckte att hon uppträdde lite osmakligt...hon har tagit ner hela historien till vad jag tycker en sandlådehistoria som gör att själva debatten om det som är viktigt hamnar i skymundan.....Alla kvinnor som faktiskt blir förföljda och misshandlade!!!
Mannen med de svarta ögonen påstår sig ha fått sitt liv förstört men ingen har ju faktiskt vetat vem han var förrän MA lämnade ut honom, med hans godkännande förvisso, på sin blogg och inte har någon kunnat genom LM´s bok kunnat känna igen honom! Men som min kloka sambo sa...det låter som att han tror att han ska kunna få nåt skadestånd eller så....
I morse tittade jag på TV4 och de hade då en intervju med LM, den första och enda vad jag förstod, där hon beklagade att det inte på framsidan av boken stod Baserad på en sann historia och det kan man ju hålla med om men för mig då som inte ens sett att det stod en sann historia hade ju detta inte spelat nån roll!!!
Nå, en sammanfattning av detta skulle kunna bli...jag tycker att man gjort en hel hönsfarm av en fjäder...det känns som om Jante är med och styr denna jakt!
Tack för ordet!
Jag håller med dig i mångt och mycket, men känner att jag har fått stora tvivel på VAD som egentligen ÄR sant.. när man ändrat på såna basics som Mias utbildning och bytt ut Mias chilenske man till att vara en man från Norrland.. ja, då börjar man ju fundera..
Jag läste inte boken som en fiktiv historia med stora delar sanning utan jag läste den som Mias sanna historia skriven av Liza och med tanke på att minnet kan svika vad gäller detaljer...
Det tråkiga med allt detta är att de kvinnor som faktiskt lever så här får det svårare att bli trodda. Om det är Liza o Mias fel eller debatten som blivit kring boken; det låter jag vara osagt.
Jag som då bor 1 mil från händelsernas center...alla i Oxelösund o många i Nyköping har ju hela tiden vetat vilka de här personerna är.Verkar vara så uppsjåsat..nu läste jag att Mias föräldrar o syskon o moster o halva släkten trädde fram...varför..man kan nästan tro att de vill ha uppmärksamheten nu..C yaaa...
