Jag har idag flera gånger försökt skriva enligt mig väldigt finurliga och kloka inlägg men när jag sen ska publicera...ja, då försvinner allt det kloka bort...bort....vet inte vart!!

Tänkte väl lite lätt kommentera detta med huruvida vårt dass ligger långt bort eller inte...

Det är kanske 30 meter från torpet och det är ju inte långt men om man då jämför det med de få metrar man har i stan så är det faktiskt ganska så långt bort, dessutom är det ytterst sällan som regnet vräker ner eller höstvindarna sliter tag i hela kroppen när man nyttjar toaletten i stan....så då är det långt! Men..som Micke påpekar...en solig sommardag då är det precis lagom långt borta. Man kan sitta och filosofera med dassdörren öppen och samtidigt njuta av den vackra naturen. Nån gång har det hänt att man fått besök av en räv, rådjur, ekorren som bor ovanför dörren i en gammal fågelholk eller bara njuta av den vackra fågelsången!
Allt är relativt kan man säga!



Lite suddig bild men han överrumplade mig och sedan kände han sig överrumplad och kilade kvickt upp på vinden!

Det jag gått och funderat på sedan jag igår läste en av mina dagliga bloggar var...

Är det nån som missat att Herr Gårman gått sta och skaffat sig en fru? Nej, jag tänkte väl det! Allt bara för jämlikheten och nu var jag då här igen, Ni märker att det är ett ämne jag återkommer till lite då och då. Jag är absolut inte emot jämlikhet men....denna gång är jag inte riktigt med eller jo, visst men inte helt!!!

Jag fick lära mig en sång när jag var liten...Här går man , här går man, på vita sträcken går man osv...

Detta blev sedan Herr Gårman....men hur gör man när man fru går man....?



Eller är vi delaktiga i nån realiserad variant av Egalias döttrar??? Minns Ni den boken? Jag läste den nån gång i början av 80-talet och roades till en början kungligt men efter halva boken så blev det lite tjatigt tyckte nog jag...men kul var den!