Ja, det måtte det väl bli för Er som eventuellt läser detta. Kajsalisa skriver två dagar på raken ;-)

Sitter nu här och funderar på året som gått och tänker att det borde man göra regelbundet inte bara när det är dags för ett avslut utan lite då och då för att verkligen komma ihåg att leva!

Jag är lyckligt lottad att efter flera års sjukskrivning få komma igång att jobba igen och dessutom med nåt jag verkligen vill jobba med. Det är en gåva!

Jag är lyckligt lottad som efter så många års stridande lyckats etablera en bra kontakt med mina föräldrar igen och under hela året lyckats hålla den på en bra nivå! Det är också en gåva!

Jag är lyckligt lottad att ha två skötsamma söner, de har koll på sitt pluggande, de vet vad de vill och de genomför det också. Det är också en gåva!

Jag får leva med mannen jag älskar mer än något annat. Visst blir man lite irriterad på varandra ibland men annars vore det kanske inte så bra? Men det är också en gåva!

Jag har tak över huvudet vilket jag inte hade årsskiftet 2001-02...ja, jag gick inte på gatorna men jag flyttade runt bland mina vänner och blivande sambo. Det var en situation jag inte själv hade valt att hamna i och inte något jag vill tänka på heller men det var en kolossalt jobbig höst och vinter. Dock fick jag en lägenhet i början av januari och då var lyckan stor kan lova!!! Men att ha en bostad och mat på bordet...ja, det är också en gåva!

En kort sammanfattning av det jag tänker är att livet i sig är en gåva som vi bör vara mera rädda om än vi kanske är.

Var rädda om Er så här i slutet av året så syns vi i början på det nya!